Varning! Dessa 17 bilder på vår planet kan förändra hur du lever ditt liv varje dag.

Varning! Dessa 17 bilder på vår planet kan förändra hur du lever ditt liv varje dag.

<script data-adfscript="adx.adform.net/adx/?mid=168702&rnd=12341523"></script> <script src="//s1.adform.net/banners/scripts/adx.js" async defer></script>

Huruvida helvetet existerar låter vi vara osagt. Men det finns ställen på jorden som på många sätt skulle beskrivas som detta. Den här listan med bilder visar både skrämmande naturfenomen, men kanske mest hemskt är att mänskligheten är orsaken bakom många av dessa platser.

Jag tycker att detta är vidrigt där både privatpersoner och företag ignorerar det faktum att vi förstör vår egen planet. Genom att dela och berätta mer om detta kan vi förhoppningsvis bidra till en bättre värld åt kommande generationer.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

<div id="smartclip-ad"> <div id='smartclip-passback-ad'> <script type="text/javascript"> googletag.cmd.push(function() { googletag.defineSlot('/125128856/newsner.se.smartclip.passback', [580, 400], 'smartclip-passback-ad').addService(googletag.pubads()); googletag.defineSlot('/125128856/newsnerse-betwen-desktop', [[580, 400],[980, 300],[468, 400],[980, 240],[480, 400],[1250, 240],[1250, 300],[1250, 600],[1250, 360]], 'smartclip-ad').addService(googletag.pubads()); googletag.display('smartclip-ad'); }); window.sc_smartIntxtNoad = function(){ googletag.cmd.push(function() { googletag.display('smartclip-passback-ad'); }); } </script> </div> </div>

1. Mode-döden

En kvinna tar ett prov på värdena i vattnet.

modedoden600x300

I samhället Savar i Bangladesh hjälper floden befolkningen att ha koll på klädmodet. Men knappast på ett positivt sätt. Här pumpar klädfabriker ut gift rakt i kanalen där närliggande skolor, elever och lärare, straffas för vårt klädmode. Lärare har svårt att koncentrera sig då de närmast kvävs av luften och elever svimmar i klassrummen.
Billiga arbetsvillkor och tillverkningskostnader utan miljölagar eller arbetsplatssäkerhet, för kläder som säljs i Europa och USA har skapat ett stort föroreningsproblem där lokalbefolkningen straffas hårt.
Bildkälla

2. Världens största soptipp


Har du någon gång kastat en plastflaska i havet och tänkt: ”Det är ju bara en”. Det är det fler som gjort och skapat den här deprimerande synen.
Stället kallas ”Great Pacific Garbage Patch” och det är ingen mindre samling av plastfragment som naturen inte kan bryta ner som samlats. Genom havsströmmar har detta fångats i ett område norr om ekvatorn i Stilla Havet. Enligt uppskattningar rör det sig om 100 miljoner ton plast som skvalpar omkring. Även om ingen vet exakt hur stort området är, är den minsta uppskattningen att plasthögen täcker ett område lika stort som Frankrike.
Det mest skrämmande? Det finns liknande områden även i Indiska Oceanen och Atlanten.
Foto: Flickr/Steven Guerrisi

2_soptipp600

3. Afrikas sjö av ”död”


Lake Kivu ligger på gränsen mellan Kongo och Rwanda. Långt under ytan ligger 65 miljoner liter metangas och 250090909526 kubikmeter koldioxid, fångat av vatten- och marktryck. Om detta kom fram skulle det sprida ett moln av död över Afrika.
Bildkälla

3_lakeKivu600

4. Floden av lera


Många avbildar helvetet som hårt och kalt. Men Sidoarjo skulle säkerligen kunna vara en plats i helvetet. I Sidoarjo, som ligger i Indonesien, finns världens största lervulkan. 2006 borrade PT Lapindo Branta efter gas vilket misslyckades och startade ett utbrott av 180 000 kvadratmeter lera – om dagen när det var som värst. Detta kallas även ”Lapindo Mud” även om de själva förnekar att de hade med händelsen att göra. Än i dag flyter het lera ut som dränkt landsbygden runtomkring.
Foto: Flickr/Joshua Sosrosaputro

4_leraOriginal22

5. Porten till helvetet


Det är vad det här stället kallas som ligger i Karakum-öknen i Turkmenistan. Det var sovjetiska geologer som öppnade den, Turkmenistan var en sovjetrepublik då, när de borrade efter naturgas. Marken kollapsade under borrutrustningen och denna krater på 30 meters djup och 70 meter bred uppstod. Geologerna oroade sig för läckande metangas och tände helt enkelt på.
De trodde att det snabbt skulle brinna ut. Drygt 40 år senare brinner det fortfarande.
Foto: Flickr/sunriseOdyssey

5_helvetet600

6. Dödens sjö


Om man tänker sig en sjö i helvetet så skulle nog Karatjaj-sjön kunna ta plats som en sådan. Här finns det vatten men att bada vore ingen bra idé. Detta är världens mest förorenade sjö efter att Sovjetunionen dumpat så stora mängder radioaktivt avfall att det räcker med att tillbringa en timme här för att få en dödlig dos. Sjön höll under 60-talet på att torka ut och radioaktivt avfall spreds via luften. Lösningen? 10 000 betongblock lades ner på botten mellan 1978 och 1986.
Bildkälla

6_karatjaj600

7. Den försvunna staden


Picher i Oklahama, USA, levde under 50 år på bly- och zinkgruvor. Priset blev dyrt efter att sista gruvan stängdes 1967. Kvar blev endast giftiga tungmetaller i mark och vatten som sedermera visade sig ligga bakom att 34 procent av barnen led av blyförgiftning. Lösningen blev att tvångsevakuera befolkningen som år 2 000 hade 1 640 invånare. Tio år senare är det endast 20 personer som bor kvar.
Foto: Flickr/MRHSfan

7_picherMindre

8. Kaktus-domen


Det här till synes obebodda paradiset är något helt annat. Likt en frisbee på ön Runit i korallatollen Enewetak, Stilla havet, ligger denna krater. Betongdomen är byggd över en ungefär 100 meter bred krater där det halvmeter tjocka betongskalet döljer begravt radioaktivt stoff och skrot – vilket blir 85 000 kvadratmeter.
Det är vad som är kvar från atomprovsprängningarna mellan 1946 och 1985, men det slutar inte där. Domen läcker och enligt en undersökning 2013 så visade det sig att marken runtomkring är mer radioaktiv än det som ligger begravt under betongtaket. USA har släppt problemet eftersom Enewetak tillhör Marshall-öarna och USA hävdar att man uppfyllt alla sina plikter och att detta nu är Marshall-öarnas problem.
Bildkälla

8_betongdom600

9. Asbest-staden


I Australien hittar vi Wittenoom. Här bröt man blå asbest i gruvor med start 1943. Bara 23 år senare lade man ner gruvorna då lönsamheten var för låg. Resultatet? 7 000 män och kvinnor arbetade här och ungefär 13 000 personer bodde på plats. I dag har över 2 000 personer från området dött i asbestrelaterade sjukdomar.
På bilden syns ett blått dödligt dis som asbesten orsakade. Bilden är från då gruvan fortfarande var aktiv.
Foto: Flickr/Philip Schubert

9_asbestOriginal

10. Flod av skräp


I Kathmandu i Nepal rinner floden Bishnumati som till synes liknar en rinnande soptipp. Utan återvinning eller sopsortering har floden översvämmats av plast, sopor, slaktrester och spill från fabriker.
Skadan är enorm och forskare varnar för att det snart inte går att rädda skadorna som uppstått efter föroreningarna.
Foto: Flickr/Francisco Anzola

10_flodNepalOrignial

11. Amerikanska drömmen – eller döden?


I Kalifornien är man inte emot oljan. Kern River Oil Field är det tredje största oljefältet i delstaten och den femtee största i hela USA.
Följderna för att nå oljan beskrivs enklast med bilden ovan.
Bildkälla

11Kern_River_Oil_Field_aerial

12. Döden för elektronik och levande ting


Guiyu ligger i den kinesiska provinsen Guangdong och är en av världens mest förorenade städer. Här finns hundratals små verkstäder där man exempelvis smälter ner kretskort och återvinner elektroniskt skrot från hela världen.
Det kanske låter bra, men faktum är att resultatet är en oerhörd miljökatastrof. Gravida kvinnor här löper sex gånger högre risk för missfall, sju av tio barn har för höga halter av bly i blodet och luften innehåller mer cancerogena ämnen än någon annan stad i världen.
Foto: Flickr/baselactionnetwork. Bilderna beskurna för att passa sida vid sida.

12_Giyuo

13. Giftig djungel


Kriget i Vietnam har de flesta hört talas om. Även om många vet lite och i stort glömt bort detta så straffas lokalbefolkning än i dag. USA använde något som kallas ”Ecocide”, vilket kortfattat är att förstöra ekosystem, för att minska tillväxten i djungeln. Problemet är att civila drabbas och än i dag ligger den förorenade marken bakom illamående, allvarliga hudsjukdomar och flera varianter av cancer.
Bildkälla

13_ecocide600

14. Kärlekskanalen?


Året 1940 begravdes 21 000 ton giftigt industriavfall, med mycket giftigt dioxin, av företaget Hooker Chemical (idag Occidental Petroleum Corporation). Detta ledde sedan, inte helt oväntat, till negativa effekter på de närboende i Love Canal. Med uppenbara negativa följder som missfall, cancer och missbildningar blev det en ”nationell symbol över hur man inte tagit ansvar för kommande generationer”.
Bildkälla

14_loveCanal600

15. Berget av eld


I Indonesien finns Mount Merapi, som även under sina lugna perioder pyr ut rök. Under de fem senaste decennierna har det varit fem utbrott, senast 2006. Dessförinnan kom ett utbrott 1994 som orsakade ett dödligt moln av het gas som brände ihjäl 60 personer. 1930 dog över 1 000 personer när lava spreds över ett närmare 13 kvadratkilometer stort område. Trots detta bor över 200 000 personer inom en närmare 7 kilometer stor radie. Dock är Merapi endast en av 22 aktiva vulkaner där man estimerar att 120 miljoner av öns befolkning bor i närheten av.
Foto: Flickr/Jonathan Lin

15vulkanoriginal

16. Sjö efterlyses


Aral-sjön var en gång i tiden världens fjärde största insjö men hade oturen att ligga i Sovjetunionen. Regeringen hade bomullsfält att vattna i Turkmenistan och Uzbekistan och kom på den genialiska lösningen att leda om floderna Amu Darja samt Syr Darjas lopp. Resultatet blev inte helt oväntat att stora delar av sjön blev torrlagd, mellan 1960 och 1996 minskade vattennivån med 16 meter. NASA har larmat om att den östra delen nu är helt torrlagd, vilket givetvis drabbar många av de 60 miljoner människor som lever kring Aral-sjön.
Foto: Flickr/NASA Goddard Space Flight Center och Foto: Flickr/kvitlauk

17. Orkanernas huvudstad


Caymanöarna ligger ungefär 24 mil från Kuba och är mest känt för sin tropik, kaviar, champagne och allmänt paradisliknande förutsättningar. Men det är även känt som världens huvudstad för orkaner. Grand Cayman, som är den största av de tre Caymanöarna, träffas eller passeras nära av en orkan varje 2,16 år. Senast 2004 kom en storm som bland annat sänkte en fjärdedel av ön under vatten.
Foto: Flickr/Mark F

17_Cayman600

Vill du ha fler artiklar som denna i ditt flöde så klickar du bara på gillaknappen nedan.

<div style="display:none; position: relative;"> <iframe style="display:none;"></iframe> <script type="text/javascript"> var data = { placementid: '1751316575131585_1751316815131561', format: '300x250', testmode: false, onAdLoaded: function(element) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316815131561] ad loaded'); element.style.display = 'block'; }, onAdError: function(errorCode, errorMessage) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316815131561] error (' + errorCode + ') ' + errorMessage); } }; (function(w,l,d,t){var a=t();var b=d.currentScript||(function(){var c=d.getElementsByTagName('script');return c[c.length-1];})();var e=b.parentElement;e.dataset.placementid=data.placementid;var f=function(v){try{return v.document.referrer;}catch(e){}return'';};var g=function(h){var i=h.indexOf('/',h.indexOf('://')+3);if(i===-1){return h;}return h.substring(0,i);};var j=[l.href];var k=false;var m=false;if(w!==w.parent){var n;var o=w;while(o!==n){var h;try{m=m||(o.$sf&&o.$sf.ext);h=o.location.href;}catch(e){k=true;}j.push(h||f(n));n=o;o=o.parent;}}var p=l.ancestorOrigins;if(p){if(p.length>0){data.domain=p[p.length-1];}else{data.domain=g(j[j.length-1]);}}data.url=j[j.length-1];data.channel=g(j[0]);data.width=screen.width;data.height=screen.height;data.pixelratio=w.devicePixelRatio;data.placementindex=w.ADNW&&w.ADNW.Ads?w.ADNW.Ads.length:0;data.crossdomain=k;data.safeframe=!!m;var q={};q.iframe=e.firstElementChild;var r='https://www.facebook.com/audiencenetwork/web/?sdk=5.3';for(var s in data){q[s]=data[s];if(typeof(data[s])!=='function'){r+='&'+s+'='+encodeURIComponent(data[s]);}}q.iframe.src=r;q.tagJsInitTime=a;q.rootElement=e;q.events=[];w.addEventListener('message',function(u){if(u.source!==q.iframe.contentWindow){return;}u.data.receivedTimestamp=t();if(this.sdkEventHandler){this.sdkEventHandler(u.data);}else{this.events.push(u.data);}}.bind(q),false);q.tagJsIframeAppendedTime=t();w.ADNW=w.ADNW||{};w.ADNW.Ads=w.ADNW.Ads||[];w.ADNW.Ads.push(q);w.ADNW.init&&w.ADNW.init(q);})(window,location,document,Date.now||function(){return+new Date;}); </script> <script type="text/javascript" src="https://connect.facebook.net/en_US/fbadnw.js" async></script> </div>
<iframe name="CPbanner14409872" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409872;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="1250" height="600" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no" style="width: 100%; height: 48vw; max-height: 600px;"></iframe>
<div style="display:none; position: relative;"> <iframe style="display:none;"></iframe> <script type="text/javascript"> var data = { placementid: '1751316575131585_1751316838464892', format: '300x250', testmode: false, onAdLoaded: function(element) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316838464892] ad loaded'); element.style.display = 'block'; }, onAdError: function(errorCode, errorMessage) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316838464892] error (' + errorCode + ') ' + errorMessage); } }; (function(w,l,d,t){var a=t();var b=d.currentScript||(function(){var c=d.getElementsByTagName('script');return c[c.length-1];})();var e=b.parentElement;e.dataset.placementid=data.placementid;var f=function(v){try{return v.document.referrer;}catch(e){}return'';};var g=function(h){var i=h.indexOf('/',h.indexOf('://')+3);if(i===-1){return h;}return h.substring(0,i);};var j=[l.href];var k=false;var m=false;if(w!==w.parent){var n;var o=w;while(o!==n){var h;try{m=m||(o.$sf&&o.$sf.ext);h=o.location.href;}catch(e){k=true;}j.push(h||f(n));n=o;o=o.parent;}}var p=l.ancestorOrigins;if(p){if(p.length>0){data.domain=p[p.length-1];}else{data.domain=g(j[j.length-1]);}}data.url=j[j.length-1];data.channel=g(j[0]);data.width=screen.width;data.height=screen.height;data.pixelratio=w.devicePixelRatio;data.placementindex=w.ADNW&&w.ADNW.Ads?w.ADNW.Ads.length:0;data.crossdomain=k;data.safeframe=!!m;var q={};q.iframe=e.firstElementChild;var r='https://www.facebook.com/audiencenetwork/web/?sdk=5.3';for(var s in data){q[s]=data[s];if(typeof(data[s])!=='function'){r+='&'+s+'='+encodeURIComponent(data[s]);}}q.iframe.src=r;q.tagJsInitTime=a;q.rootElement=e;q.events=[];w.addEventListener('message',function(u){if(u.source!==q.iframe.contentWindow){return;}u.data.receivedTimestamp=t();if(this.sdkEventHandler){this.sdkEventHandler(u.data);}else{this.events.push(u.data);}}.bind(q),false);q.tagJsIframeAppendedTime=t();w.ADNW=w.ADNW||{};w.ADNW.Ads=w.ADNW.Ads||[];w.ADNW.Ads.push(q);w.ADNW.init&&w.ADNW.init(q);})(window,location,document,Date.now||function(){return+new Date;}); </script> <script type="text/javascript" src="https://connect.facebook.net/en_US/fbadnw.js" async></script> </div>
<iframe name="CPbanner14409873" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409873;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="1250" height="600" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no" style="width: 100%; height: 48vw; max-height: 600px;"></iframe>