Camilla Läckberg har fått nog av slappa föräldrar och bortskämda barn. I ett uppmärksammat inlägg på Instagram skriver hon att många barn tillåts vara ouppfostrade och respektlösa. Inlägget har nu fått 3 000 likes på bara ett dygn.
”Varför tillåts barn idag vara så ouppfostrade och respektlösa? Baxnar allt oftare över små barn (och större) som tillåts uppföra sig precis hur som helst. De skriker åt sina föräldrar, säger fula ord, springer runt och skriker på restauranger och dylikt, uppför sig illa mot andra barn, river ner saker i affärer, avbryter konstant om man är i samtal med deras föräldrar osv. Och föräldrarna gör inte ett skit”, skriver Camilla Läckberg på sin Instagram.
Hon menar att många familjer låter sina barn bestämma både resmål och middagsmat till familjen, och att vuxna anser sig vara ”superföräldrar” genom att låta barnen bestämma.
”Och föräldrarna slår sig lite för bröstet för de ”lever ju för sina barn.” Men vet ni. Jag lever oxå för mina barn. De är mitt allt. Men i den kärleken och rollen ingår oxå att förbereda dem för verkligheten och vuxenlivet, inte curla fram små krävande egocentriker som tror världen cirklar kring dem även i vuxen ålder.”
Camilla Läckberg har sedan tidigare tre barn, och väntar just nu sitt fjärde, tillsammans med fästmannen Simon Sköld, 27. Hon berättar att hon lägger mycket fokus på uppförande när hon uppfostrar sina barn.
”Mina barn ska baske mig lära sig vikten av lite gammaldags artighet (’tack’, ’får jag gå från bordet’ osv), de ska inte vara familjens överhuvuden utan lära sig att föräldrarna bestämmer – självklart med hänsyn taget till barns behov i rimlig omfattning”.
Här är hela hennes inlägg:
Läste ett grymt bra inlägg/artikel igår, minns dock tyvärr inte var. Men skriver under till hundra procent. Varför tillåts barn idag vara så ouppfostrade och respektlösa? Baxnar allt oftare över små barn (och större) som tillåts uppföra sig precis hur som helst. De skriker åt sina föräldrar, säger fula ord, springer runt och skriker på restauranger odyl, uppför sig illa mot andra barn, river ner saker i affärer, avbryter konstant om man är i samtal med deras föräldrar osv osv. Och föräldrarna gör inte ett skit. Mumlar möjligtvis något om ”aktiv” – inte ofta utan en viss STOLTHET i rösten… Och barnen bestämmer numera vad man ska äta till middag, vart man ska åka på semester, om man ska gå bort på middag, vad man ska se på TV osv. Och föräldrarna slår sig lite för bröstet för de ”lever ju för sina barn.”
Men vet ni. Jag lever oxå för mina barn. De är mitt allt. Men i den kärleken och rollen ingår oxå att förbereda dem för verkligheten och vuxenlivet, inte curla fram små krävande egocentriker som tror världen cirklar kring dem även i vuxen ålder. (Och då kommer få ett BRUTALT uppvaknande.) Mina barn ska baske mig lära sig vikten av lite gammaldags artighet (”tack”, ”får jag gå från bordet” osv), de ska inte vara familjens överhuvuden utan lära sig att föräldrarna bestämmer – självklart med hänsyn taget till barns behov i rimlig omfattning, de ska uppföra sig bland folk, de ska inte avbryta mitt i när vuxna pratar, (såvida det inte brinner nånstans eller någon slags akutinsats krävs,) de ska tillåtas ha tråkigt, de ska långsamt slussas in i vuxenvärlden och få lära sig hur den funkar. Men känner att detta börjar bli en bortglömd konstart allt eftersom det blivit modernt att som vuxen anse sig vara en ”superförälder” genom att låta barnen bestämma allt o låta dem härja fritt för att ”bejaka dem”.
Men bara så ni vet, ingen annan än ni tycker det är charmigt när er unge lever rövare o inte kan uppföra sig. Ingen runt er tycker det är ”superföräldraskap”. De ser bara ett ouppfostrat barn, o personligen brukar jag tycka så innerligt synd om de barnen. Så nej, vi skulle behöva lite återinförande av lite UPPFOSTRAN.
Publicerad av Newsner familj, gilla gärna
