Den lilla flickan ser en ledsen pojke i leksaksaffären. Då gör hon något som visar varför barn förstår vad julen handlar om.

Julen kan vara en jobbig och svår tid för familjer som har det lite tufft ekonomiskt. Så är fallet för den lilla pojken i den här berättelsen. När han är och letar efter en julklapp med sin pappa visar det sig att de inte har råd med i stort sett någonting. Men en oväntad hjältinna ska komma att göra något alldeles underbart för den lilla pojken. Det är lite oklart om den här berättelsen har hänt på riktigt, men jag gillade verkligen själva sensmoralen med historien. Om vi alla tänkte som den här lilla tjejen vore världen en mycket bättre plats.

Jag var ute och handlade julklappar i sista minuten i leksaksaffären. Jag var på jakt efter en Barbie-docka till min systerdotter. Bredvid mig stod en liten välklädd flicka som med stora ögon tittade på alla Barbie-dockor på hyllorna. I sin lilla hand höll hon hårt i en bunt med sedlar. När hon hittat en docka hon gillade vände hon sig mot sin pappa och frågade om hon hade tillräckligt mycket pengar för att köpa den.

Han sa ”ja” de flesta gångerna hon vände sig om och frågade, men hon fortsatte bara att titta på fler dockor och upprepade sin fråga om ”har jag tillräckligt med pengar?” om och om igen. Medan hon höll på med detta kom en liten pojke gående mellan hyllorna och började titta bland alla Lego-leksaker. Han var prydligt klädd men det var uppenbart att hans kläder var ganska välanvända då de var något slitna. Hans jacka var dessutom några storlekar för liten.

Även han hade en liten hög med sedlar i sin hand, men det såg inte ut att vara mer än max några tjugolappar. Även han var där i sällskap av sin pappa och han plockade fram den ena Lego-grejen efter den andra. Varje gång han hittade något som föll honom i smaken vände han sig mot sin pappa och varje gång skakade pappan på huvudet och sa nedstämt ”nej.”

Den lilla flickan hade till sist valt ut en docka hon ville ha. En fantastisk docka med en underbar klänning som skulle ha fått alla liten flicka i kvarteret att bli grön av avund. Hur som helst hade hon stannat upp i sitt tittande och betraktade nu i ställe den lilla pojken och hans konversationer med pappan om Lego-leksakerna.

Något nedstämd verkade det som att pojken hade fått ge upp sina försök att få något lego och i stället hade han flyttat sitt fokus till en liten bok med klistermärken som han hade valt ut. Han och hans pappa började sedan gå nerför en annan hyllgång i butiken.

Den lilla flickan ställde då tillbaka Barbie-dockan på hyllan och sprang fram till hyllan med Lego. Uppspelt plockade hon upp den förpackningen som låg överst på hyllan och sprang fram mot kassan efter att ha pratat med sin pappa. Jag plockade samtidigt med mig den present jag skulle köpa och ställde mig bakom den lilla flickan i kassan. Till flickans stora glädje ställe sedan pappan och pojken sig bakom mig i kön.

När flickan hade betalat för lego-leksaken och den var inslagen gav hon tillbaka den till kassörskan och viskade något i hennes öra. Kassörskan nickade och la ner paketet under disken.

Jag betalade för mina grejer och höll på att plocka med lite grejer i min handväska när pojken kom fram till kassan. Kassörskan slog in hans bok med klistermärken och sa sedan: ”Grattis, du är min hundrade kund idag så du vinner ett pris!” Sedan räckte hon över pojken paketet med Lego-leksaken och han stirrade bara på henne i chock. Han öppnade paketet och stammade fram att det var exakt det han hade önskat sig.

Den lilla flickan och hennes pappa hade stått i dörröppningen hela tiden när det här utspelade sig och jag såg det största och mest underbara leendet jag någonsin hade sett i den lilla flickans ansikte. De gick sedan ut ur affären och jag gick strax bakom dem. När jag gick mot min bil, alldeles tagen av vad jag precis hade sett, hörde jag hur pappan frågade sin dotter varför hon hade gjort som hon gjort. Jag glömmer aldrig vad hon svarade honom.

”Pappa, ville inte farmor och farfar att jag skulle köpa något som gjorde mig glad?”

”Jo, självklart ville de det lilla gumman”, svarade pappan.

”Det var precis det jag gjorde”, svarade flickan.

Sedan fnittrade hon förnöjt för sig själv och skuttade fram mot deras bil. Hennes leende sa verkligen allt. Uppenbarligen hade hon själv hittat svaret på sin egen fråga: ”Har jag tillräckligt?”.

Jag blev alldeles varm över att ha bevittnat exakt det julen handlar om där i leksaksaffären, i form av en liten flicka som förstår mer om vad den här högtiden egentligen handlar om än vad många vuxna gör.

Om du håller med om att den här lilla flickan verkligen förstått vad julen handlar om får du gärna klicka på dela här under.