Efter att Wendys mamma gått bort åkte Wendy över till hennes hus för att gå igenom hennes saker. Medan hon tömde hennes välstädade kontor hittade hon en mapp med ett brev där det högst upp stod ”Mammas julstrumpor”. Familjen hade som en tradition fyllt en julstrumpa med saker till sin mamma år efter år. Strumpan brukade fyllas med små saker som Wendy och familjen tänkte att mamman skulle tycka om. I brevet förklarade mamman att hon ville att familjen skulle fortsätta med traditionen efter att hon gått bort. Men hon ville att Wendy skulle ge strumpan till någon annan… Och det gjorde Wendy.
Wendys mamma gick bort. När Wendy tömde mammans hus på saker hittade hon en mapp med ett brev. Mamman hade en särskild önskan som hon ville få uppfylld.
”Varje jul har ni alltid fyllt en strumpa till mig. Jag vill att ni fortsätter att göra så. Välj de saker jag skulle ha tyckt om och de ni skulle ha velat ge mig.” Mamman ville att Wendy skulle ge strumpan till en kvinna som har det svårt. Kanske någon hemlös eller en kvinna i fängelse. Hon förklarade att det var den finaste julklapp hennes barn skulle kunna ge henne, att fortsätta ge kärlek till någon som behöver den som mest.
Wendy har i dag blivit änka och har firat den första julen utan sin älskade man. Därför har hon valt att utöka julstrumporna och skänker i år även gåvor till änkor i nöd, då hon vet hur tufft det kan vara att ta hand om en familj utan sin man och barnens far.
Nu har det gått nio år och Wendys mammas fina idé lever än. Traditionen har växt och varje år hjälper många volontärer till med att skänka strumpor till kvinnor varje jul.
Wendy fyllde en strumpa med vantar, lite smycken och annat fint och sedan gav hon bort strumpan till en kvinna i nöd. När hon berättade historien för sina vänner ville de också vara med.
Här kan du se ett inslag om denna fina historia:
Sprid gärna vidare detta om du att en mammas stora hjärta kan förändra mycket för de som verkligen behöver lite extra värme. Tänk vad fint om alla som kan sprider lite kärlek till de som behöver det som mest, de ensamma eller de som har det svårt, i jul.
