I en värld där skilsmässor ökar och äktenskapet inte har samma status blir det allt populärare att söka sig till exempelvis dejtingappar, för att hitta en ny, snabb romans.
Ibland får man känslan av äkta kärlek inte längre existerar.
Men denna hjärtskärande berättelse om Isaac och Teresa Vatkin motbevisade i alla fall mig – jag hoppas att den kan göra samma sak för dig.
Isaac Vatkin föddes 1926, i Uruguay. Hans blivande fru, Teresa, såg dagens ljus två år senare, år 1928, i Mar del Plata, Argentina.
Det var också i Argentina som paret träffades för första gången, av en slump. År 1945 möttes Isaac och Teresa på en fest och det slog gnistor direkt.
De höll kontakten via brev och efter två år slog de slag i saken och gifte sig.
Tillsammans byggde de upp ett lyckligt liv i Villa Urquiza, en liten ort i centrala Argentina.
Paret fick också tre barn; Leo, Daniel och Clara. I slutet av 1960-talet – en kaosartad period i Argentinas politiska historia – beslutade sig Isaac och Teresa för att emigrera till Chicago i USA.
Isaac öppnade eget och affärerna gick väldigt bra, hans restaurang levererade kosherkött till alla i närheten. Teresa arbetade på skönhetssalong.
”Vi har aldrig bott i ett stort hus eller haft det lyxigt. De levde alltid enkelt och försökte lägga alla pengarna på vår utbildning”, berättar ett av barnen för argentinska dagstidningen Infobae América.
Åren fortsatte att gå, men parets kärlek stod sig stark.
Vid 80 års ålder fick tyvärr Teresa diagnosen Alzheimers. Isaac valde att ta hand om sin älskade hustru.
Han lagade all mat, tvättade och köpte allt som krävdes för att få det att gå runt – aldrig att han tänkte överge sitt livs kärlek.
Trots sin höga ålder försökte Isaac att hjälpa sin fru. Han lärde sig att söka på internet, för att leta efter behandlingsalternativ. Kanske en självklarhet för många, men Isaac hade aldrig använt en dator i sitt liv.
Tyvärr tvingades Isaac slutligen ge upp hoppet om sin Teresa.
Situationen blev ohållbar och Teresa flyttade in på ett äldreboende för demenssjuka.
Isaac missade dock aldrig chansen att besöka sin hustru. Varje dag var han där på besök.
Vid 91 års ålder insjuknande sedan Isaac i svår influensa. Även Teresas hälsa försämrades snabbt.
Förutom Alzheimers fick hon en ordentlig lunginflammation. Paret fördes till samma sjukhus.
Deras barn såg till att de fick dela rum och deras sängar blev ihopfösta, tillsammans.
Där låg de sida vid sida, väldigt sjuka men med en kärlek som fortfarande lyste upp hela rummet.
En av sönerna, som var på plats, tog Teresas hand och la den i Isaacs.
”Det var det bästa jag kunde göra för dem”, berättar sonen Daniel.
Plötsligt öppnade Teresa ögonen igen. Hon såg sig omkring i rummet, tittade på sina barn en sista gång. Sedan somnade hon in för alltid.
Isaac vägrade att släppa hennes hand, men han visste att hans älskade Teresa hade lämnat honom.
På något sätt var det som att Isaac andades ut stax därefter.
Han gick bort 40 minuter senare, det var som att han ville följa med sin livskamrat in i himlen.
Även om deras barn var väldigt ledsna över båda föräldrarnas bortgång, så att de kan trösta sig att de fick ta farväl tillsammans.
Isaac och Teresa tillbringade nästan 70 år tillsammans, inte mer än rätt att de fick somna in hand i hand.
Ibland känns det som att ordspråket ”Tills döden skiljer oss åt” bara är en tom fras – men Isaac och Teresa bevisar verkligen motsatsen.
Dela gärna vidare denna hjärtskärnade historia på Facebook, så att fler kan få se hur äkta kärlek ser ut!
