Man brukar säga att pengar förändrar människor. Det fick den här unga hörselskadade servitrisen erfara när hon förolämpades av en kvinnlig gäst. Kvinnan var en del av ett stort sällskap på den lyxiga restaurangen, och stämningen blev minst sagt stel efter kvinnans oförsvarliga beteende. Då klev kvinnans man in i handlingen. Jag vet inte helt säkert om det här har hänt på riktigt, men det skulle inte förvåna mig – det finns tyvärr såna här hemska människor bland oss. Så här berättar servitrisen om händelsen:
Jag hör ingenting på mitt vänstra öra och är dessutom delvis döv på mitt högra också. Jag använder en vanlig hörapparat i mitt högra öra och en hörsnäcka i mitt vänstra. Jag är 19 år gammal och jobbar på en väldigt lyxig restaurang.
En kväll serverar jag ett sällskap med 10 personer. Det är ett par som brukar komma in ganska ofta som är ”värdarna” för det här sällskapet. Mannen är okej, men hans fru är väldigt snobbig och har ställt till med problem för oss tidigare.
Jag: God kväll. Är alla redo att beställa?
Kvinnan: Kan du hämta restaurangchefen? Nu!
Jag: Självklart, frun. Är det något jag kan göra för dig?
Kvinnan: Nej! Hämta honom bara.
(Jag går och hämtar min chef, som även jobbar som kock på restaurangen, men har ingen förklaring till varför han behövs)
Chefen: God kväll, frun. Hur kan jag hjälpa till?
Kvinnan: Hur vågar du låta din personal använda hörlurar? VI spenderar mycket pengar här och vi förväntar oss en viss typ av service. Det här är väldigt beklämmande.
(Majoriteten av de andra gästerna ser nu väldigt obekväma ut när de inser att hon pratar om mig, och det är uppenbart att jag har hörapparater.)
Chefen: Frun, jag kan försäkra dig om att jag inte tillåter det. Om du pekar ut servitören som har det så löser jag gladeligen det här för dig.
Kvinnan: För guds skull! Det är tjejen! (Hon pekar på mig då jag fortfarande står och väntar vid bordet) Vi är här hela tiden och jag har aldrig varit med om ett sådant nonchalerande av gäster.
Chefen: Jag ber så mycket om ursäkt. Det finns inte en chans att du förtjänar att behandlas så här.
Kvinnan: Det var det jag tyckte. Jag…
Chefen: Inte du. Jag pratade med min anställda och vän. Du (hänvisar till kvinnan) är å andra sidan en avskyvärd människa. Hur har du mage att komma in här och tala till en av mina anställda på det här sättet? Det är så extremt uppenbart att hon har hörapparater. Alla andra vid ditt bord kan se det. Nu har du inte bara skämt ut dig själv och ditt sällskap, du har även skämt ut min servitör. Jag är ledsen, men jag måste be dig att lämna nu, frun. Resten av ditt sällskap kan stanna om de vill, men jag kan helt enkelt inte tillåta att mina personal behandlas på det här sättet. Gå härifrån. Nu.
Kvinnan: Säger du det. Jag tror att att du snart kommer inse vilket stort misstag du har gjort genom att tala till mig sådär. Det här kommer bli en stort förlustaffär för dig. Min man här är advokat och han kommer…
Mannen: Nu räcker det. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Vi har blivit serverade av din servitris förut och vet att hon använder hörapparater, och jag är ingen advokat. Till sin fru: Jag tror att du måste gå hem. Jag är hungrig: jag skulle vilja beställa nu, tack.
(Frun tittar ut över bordet där alla andra sitter tysta. Sen reser hon sig upp och rusar ut. Jag tar alla beställningar och resten av kvällen går väldigt smidigt. När gesterna ber om notan kallar mannen till sig mig.)
Mannen: Jag ber så mycket om ursäkt för min fru. Du ska veta att varken hon eller jag jobbar. Jag vann pengar på lotteriet. Innan vi var rika jobbade jag som revisor och hon i en skoaffär. Jag har verkligen ingen aning om varför hon är så där. Jag lovar att jag aldrig kommer ta med henne hit igen.
(Måltiden kostade 4000 kronor och jag fick jättemycket dricks eftersom alla vi bordet mådde väldigt dåligt. Mannen kommer fortfarande till restaurangen med vänner, men han tar aldrig med sig sin fru. Han ber om att jag ska servera honom och han ger alltid väldigt mycket dricks, men nu delar jag på dricksen!)
