När jag växte upp fick jag lära mig att respektera människor för vilka de är på insidan och inte döma dem för hur de ser ut på utsidan. Det fick jag med mig hemifrån och i skolan.
Såväl lärare som föräldrar har alla sett till att ingjuta den grundvärderingen i generationen jag växte upp i.
Visst, det kanske inte vara alla som fattade, men jag tror att den stora majoriteten i Sverige tycker likadant.
Men trots det finns det fortfarande mycket diskriminering i vårt samhälle – inte mist beroende på hur man ser ut. Det är sorgligt. Men det är sant.
Fördomar stäcker sig längre än till bara vårt samhälle. Det är också ständigt närvarande i djurens värld.
Djur blir ofta övergivna eller attackerade bara för att de ser lite annorlunda ut än vad de ”borde göra”. Allt som oftast råkar hundvalpar illa ut och blir lämnade vid sidan av en väg för att de inte passar in i mallen för vad en vis ras ”ska se ut” trots att de är lika glada och friska som andra valpar.
Man måste fråga sig om de här varelserna verkligen förtjänar att dö för att de inte ser ”normala ut?”
Det skulle kunna ha varit papegojan Whippers öde. Han var en frisk och glad fågel men han föddes med en genetisk mutation som gjorde hans vackra fjädrar tunna och spröda. Men som tur är kunde Julie Hayward från Winton i Nya Zeeland se förbi det annorlunda utseendet och ta honom under sina vingar.
Kolla in klippet här nedaför för att se en unik och glad fågel som är minst lika mycket värd som andra!
Snälla, DELA den här solskenshistorien vidare bland dina vänner!
Newsner Djur står på djurens sida. Gilla om du också gör det.
