Graven öppnades 1922. 93 år senare hittar en man detta bakom väggen och hela världen håller andan.

Graven öppnades 1922. 93 år senare hittar en man detta bakom väggen och hela världen håller andan.

<script data-adfscript="adx.adform.net/adx/?mid=168702&rnd=12341523"></script> <script src="//s1.adform.net/banners/scripts/adx.js" async defer></script>
När jag tänker på det forntida Egypten vandrar tankarna oftast iväg till de gamla faraonerna, kanske framför allt Tutankhamon. Han är utan tvekan den mest kända forntida egyptiska figuren och det ligger ett skimmer av mystik kring hela honom. Tutankhamons död är fortfarande en av världshistoriens stora olösta gåtor, omständigheterna förbryllar forskare än idag. Och det verkar som osäkerheten kring hans död blivit ännu större, på grund av en ny chockerade upptäckt. Fyndet av gravkammaren i Konungarnas dal av Howard Carter år 1922 väckte stor uppståndelse och har klassats som världens främsta arkeologiska upptäckt. Nyheten genererade enorm uppmärksamhet och på flera håll i världen uppstod en ”Egyptenfeber”. Den berömda guldmasken, i massivt guld, finns idag bevarad på det Egyptiska museet i Kairo har setts av otaliga turister. Nu, nästan 100 år sedan gravens upptäckt, tror experter sig ha funnit något annat otroligt som ligger gömt i där inne i kammaren. En potentiellt hemligt rum har påträffats, något som gick helt obemärkt förbi när graven öppnades för första gången 1922. Vad dessa experter tror ligger begravt i den gömda gravkammaren? En upptäckt av historiska och episka proportioner.
<iframe name="CPbanner14409874" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409874;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="320" height="290" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no"></iframe>
<div id="smartclip-ad"> <div id='smartclip-passback-ad'> <script type="text/javascript"> googletag.cmd.push(function() { googletag.defineSlot('/125128856/newsner.se.smartclip.passback', [580, 400], 'smartclip-passback-ad').addService(googletag.pubads()); googletag.defineSlot('/125128856/newsnerse-betwen-desktop', [[580, 400],[980, 300],[468, 400],[980, 240],[480, 400],[1250, 240],[1250, 300],[1250, 600],[1250, 360]], 'smartclip-ad').addService(googletag.pubads()); googletag.display('smartclip-ad'); }); window.sc_smartIntxtNoad = function(){ googletag.cmd.push(function() { googletag.display('smartclip-passback-ad'); }); } </script> </div> </div>

Flickr/DanLundberg

6379684481_05f0e25df3_b

Inbäddad bland bergen i södra Egypten ligger Valley of the Kings, ”Konungarnas dal”. Det var här som Tutankhamons grav slutligen hittades av Howard Carter 1922.

tut1

I den 3.300 år gamla gravkammaren, utöver Tutankhamons sarkofag i rent guld, hittades över 5 000 föremål. Där fann bland annat smycken, möbler, kläder, krukor och statyetter, stuvade i fyra små rum. I graven upptäcktes också två mumifierade barn. Dna-analyser har visat att Tutankhamun var far till dem båda flickorna.

Wikipedia

gravkammare

Men 2015, 93 år efter gravfyndet, kan en ny fascinerade upptäckt ha gjorts. Ett expertteam fick tillgång till gravkammaren i 24 timmar och använde värmekameror och radarutrustning för att ta på temperaturen på olika ytor. Det visade sig att ett område på en av väggarna hade en helt annan temperatur, jämför med kammarens övriga väggar.

Bilder av Tutankhamons gravkammare visar att det kan finnas två hemliga passager, eller lönndörrar, som leder till ytterligare två kammare i den legendariska graven.

Skarmavbild 2016-02-09 kl. 14.27.14

Egyptens antikvitetsminister Mamdouh El-Damaty kallade snart till presskonferens. Där berättade den brittiske egyptologen Nicholas Reeves, som lett undersökningarna, om sina teorier. Enligt arkeologen Reeves visar bilderna speciella märken bakom väggmålningarna på såväl den västra som den norra väggen i gravkammaren. Han presenterade också en hypotes som slog ned likt en bomb: Ett av rummen kan vara den mytomspunna drottning Nefertitis sista viloplats.

nefir

Nefertiti var gift med Tutankhamons far Akhenaton. Den legendariska drottningen tros ha haft ett stort politiskt och religiöst inflytande i det forna Egypten. Arkeologen Nicholas Reeves hör till den grupp forskare som tror att Nefertiti i själva verket tog över makten efter sin make Ankenathen.

Nefertiti, som fick sitt ansikte förevigat för 3 300 år sedan genom en skulptur (bilden ovan) dog omkring 1330 före Kristus. Hennes grav har dock aldrig hittats.

Flickr/theboredmined.com

tomb1

– Min teori är att drottning Nefertitis gravkammare finns dold inne i Tutankhamons grav. Vår undersökning nu i veckan stödjer den uppfattningen, berättade Nicholas Reeves för SVT.

Vad för slags relation Nefertiti hade till den unge Tutankhamon är inte klarlagt. Vissa forskare tror att Nefertiti­ var hans mor, andra hävdar att hon var moster till den unge faraonen.

Kanske skulle en upptäckt av Nefertitis grav kunna ge svar på flera gåtor kring Tutankhamon.

– Om det är sant är det en upptäckt som skulle överskugga upptäckten av Tutankhamon själv. Det skulle vara århundradets viktigaste upptäckt, sa den egyptiska ministern Mamdouh al-Damaty till nyhetsbyrån Reuters vid pressträffen i slutet av 2015.

nefer9

Undersökningen ska fortsätta så fort man får tillstånd att föra in avancerad radarutrustning och infraröd teknik, från Japan till Egypten. Alla är dock inte säkra på att Nefertitis grav finns gömd inne i kammaren. Som vanligt inom forskarvärlden är man oense.

– Idén att en lönndörr leder till en pre-existerande gravkammare, och att det skulle vara Nefertitis, är ren spekulation, säger Aidan Dodson, egyptolog på Bristol University, till Reuters.

nefirtiti

Jag hoppas verkligen i alla fall att det är Nefertitis försvunna grav som ligger där inne. Förhoppningsvis kan ett sådant fynd kasta mer ljus över den turbulenta tiden i Egyptens fascinerande historia. Fortsättning följer…

Vill du veta mer om historia? Klicka gärna på gilla-knappen nedan.

<div style="display:none; position: relative;"> <iframe style="display:none;"></iframe> <script type="text/javascript"> var data = { placementid: '1751316575131585_1751316815131561', format: '300x250', testmode: false, onAdLoaded: function(element) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316815131561] ad loaded'); element.style.display = 'block'; }, onAdError: function(errorCode, errorMessage) { console.log('Audience Network [1751316575131585_1751316815131561] error (' + errorCode + ') ' + errorMessage); } }; (function(w,l,d,t){var a=t();var b=d.currentScript||(function(){var c=d.getElementsByTagName('script');return c[c.length-1];})();var e=b.parentElement;e.dataset.placementid=data.placementid;var f=function(v){try{return v.document.referrer;}catch(e){}return'';};var g=function(h){var i=h.indexOf('/',h.indexOf('://')+3);if(i===-1){return h;}return h.substring(0,i);};var j=[l.href];var k=false;var m=false;if(w!==w.parent){var n;var o=w;while(o!==n){var h;try{m=m||(o.$sf&&o.$sf.ext);h=o.location.href;}catch(e){k=true;}j.push(h||f(n));n=o;o=o.parent;}}var p=l.ancestorOrigins;if(p){if(p.length>0){data.domain=p[p.length-1];}else{data.domain=g(j[j.length-1]);}}data.url=j[j.length-1];data.channel=g(j[0]);data.width=screen.width;data.height=screen.height;data.pixelratio=w.devicePixelRatio;data.placementindex=w.ADNW&&w.ADNW.Ads?w.ADNW.Ads.length:0;data.crossdomain=k;data.safeframe=!!m;var q={};q.iframe=e.firstElementChild;var r='https://www.facebook.com/audiencenetwork/web/?sdk=5.3';for(var s in data){q[s]=data[s];if(typeof(data[s])!=='function'){r+='&'+s+'='+encodeURIComponent(data[s]);}}q.iframe.src=r;q.tagJsInitTime=a;q.rootElement=e;q.events=[];w.addEventListener('message',function(u){if(u.source!==q.iframe.contentWindow){return;}u.data.receivedTimestamp=t();if(this.sdkEventHandler){this.sdkEventHandler(u.data);}else{this.events.push(u.data);}}.bind(q),false);q.tagJsIframeAppendedTime=t();w.ADNW=w.ADNW||{};w.ADNW.Ads=w.ADNW.Ads||[];w.ADNW.Ads.push(q);w.ADNW.init&&w.ADNW.init(q);})(window,location,document,Date.now||function(){return+new Date;}); </script> <script type="text/javascript" src="https://connect.facebook.net/en_US/fbadnw.js" async></script> </div>
<iframe name="CPbanner14409872" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409872;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="1250" height="600" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no" style="width: 100%; height: 48vw; max-height: 600px;"></iframe>
<iframe name="CPbanner14409875" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409875;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="320" height="290" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no"></iframe>
<iframe name="CPbanner14409873" src="http://track.adform.net/adfscript/?bn=14409873;cpjs=2;ord=[timestamp]" width="1250" height="600" marginwidth="0" marginheight="0" hspace="0" vspace="0" frameborder="0" scrolling="no" style="width: 100%; height: 48vw; max-height: 600px;"></iframe>