När Danny Wakefield, från Seattle, USA, lämnade sitt hem för några dagar sedan hade han ingen aning om att en liten gest i all välmening skulle förändras en främlings, men också hans eget.
Kvällen före denna dag hade Danny varit på en väldigt lyckad dejt och bestämt sig för att lämna en solros på kvinnans bil. Men precis när han skulle skrida till verket fick han kalla fötter. De hade endast varit på en dejt och insåg att det kanske hade varit för framfusigt. Så, han tog istället med sig solrosen på väg till jobbet. Ett stopp senare på det lokala kafé där han brukar dricka sitt morgonkaffe noterade han hur en kvinna satt och grät tyst för sig själv.
Danny fick en känsla. Likt en magnet, beskriver han det själv, så drogs han till kvinnan. Han kände att hon behövde den där solrosen. En enkel gest i all välmening, som förhoppningsvis skulle lyfta hennes dag.
Men för denna kvinna skulle det betyda så mycket mer än bara det.
”I går kväll köpte jag en solros för att sätta på vindrutan för någon som jag charmats av. Men efter viss eftertanke struntade jag i det då vi endast varit på en dejt. I vilket fall så tog jag med mig solrosen dagen därpå. Jag tänkte att jag kunde ge den till en främling som en fin gest bara. Vad som hände istället har jag fortfarande inte ord för att uttrycka.”
”Medan jag satt och drack mitt morgonkaffe på det lokala fiket (vilket jag vanligtvis tar med mig) såg jag en kvinna läsa någonting under tystnad med tårar rinnandes nerför hennes kinder. Det var som att det var en magnet i solrosen som drogs till henne. Därför visste jag att det var till henne som jag skulle ge solrosen.
När jag gick över till hennes bord, sa jag: ’Hej, ursäkta mig. Jag har den solrosen som jag hoppades ge till någon special och den någon jag hade i åtanke funkade inte, men jag känner att du också är speciell, så jag vill att du ska ha den’.
Innan jag ens hunnit ge henne blomman flög denna främling upp och kramade om mig med tårar rinnandes nerför kinderna och ett leende som om jag var någon hon en gång älskat och förlorat. Det är vad hon sa till mig härnäst som jag fortfarande försöker greppa.”
”Hon grät eftersom hennes fästman hade dött för en vecka sedan – bara månader innan de skulle gifta sig. På deras första dejt hade han tagit med sig en solros, och från den dagen, fortsatt ge henne solrosor eftersom hon var ljuset i hans liv.
I dag, genom mig, menade hon att han kunde visa att hon alltid skulle vara solstrålen i hennes liv och att vi människor har kan skänka värme och kärlek som går bortom ordens styrka.”
”Jag är omtumlad och känner mig hudlös. Du vet aldrig hur mycket en simpel gest i form av en blomma kan förändra någons liv, och till och med ditt eget. Livet handlar om att ge och hjälpa andra. Jag utmanar er alla i att hitta en väg till att göra någons dag lite ljusare och sprida kärleken. Du vet aldrig vad det kan leda till.
Dela gärna vidare min historia och lite extra kärlek just i dag.”
Sedan Danny publicerade sin historia på Facebook har över 178 000 människor gillat den och nästan 80 000 spridit vidare hans budskap om att ge till varandra. Gör det du också om du blev berörd av hans berättelse.
