Dag ut och dag in kommer en främmande Golden retriver till kvinnans hem. Den hälsar snällt på henne, och följer sedan lugnt och stilla med in i hallen. Där lägger den sig tillrätta – och somnar. Några timmar senare lunkar den sakta hemåt igen.
Men vart? Det får kvinnan svar på när hon en dag ser en lapp på halsbandet som hunden bär runt halsen.
Den här historien har spridits av djurvänner över hela nätet senaste månaden. Jag vet inte om den är sann, men jag vill ändå dela med mig av den till er för att den är så himla fin.
Den allra första kontakten som kvinnan hade med den främmande hunden var ute på gården. Där stod hon och krattade löv när Golden retrievern kom vandrandes. Lugnt, stilla och försiktigt. Det var en välvårdad och väldigt fin hund. Kvinnan såg direkt att det inte var en herrelös hund som sökte ett hem. Den här hunden sökte något annat.
Efter att ha hälsat på varandra följde sedan hunden med kvinnan till dörren för att följa med in. Hon kände ingen som helst olust kring det, snarare tvärtom, och öppnade dörren för den vackra Golden retrievern. Där var hunden dock inget vidare sällskap. Den la sig nämligen omgående för att sova. Efter några timmar vaknade den upp – och lunkade sakta hemåt.
Det fina, om än sömniga mötet, fortsatte sedan dag ut och dag in i flera veckor. Kvinnan var naturligtvis väldigt nyfiken på anledningen till hundens besök och vem ägaren var. Den var ju så välmående och välskött, den gick bara till henne för att sova.
Hon bestämde sig för att skriva ett brev till ägaren att fästa på hundens halsband.
Dagen därpå kom Golden retrievern ännu en gång för att ta sig en liten tupplur på eftermiddagen. På halsband satt också en lapp. Ett svar på lappen hon lämnade dagen innan.
Orden på brevet fick kvinnan att le med hela ansiktet. Självklart skulle hon fortsätta ta emot Golden retrievern med öppna armar. De hade ju redan blivit goda vänner. Och hon var så väl medveten om hur det kan vara att leva tillsammans med en stor familj.
Vad har vi gjort för att förtjäna våra älskade hundar? De har ett hjärta större än allt, är lika lojala som föräldrar och får en alltid på gott humör. Jag tycker också att den här historien understryker deras älskvärda trofasthet. Så nu sprider vi det här vidare till alla djurvänner vi känner.
Vi delar för att visa att hunden är människans bästa vän!
