Den äkta kärleken påminner om spökena: många talar om den, men få har sett den.
I fallet Steve och Hope Dezember råder det dock ingen tvekan.
Redan på deras allra första dejt kände Steve och Hope att de var som gjorda för varandra.
Steve tände ljus, lagade en välsmakande måltid och spelade romantisk musik i bakgrunden.
Den där vinterdagen, i början av 2011, föll Hope pladask.
Samtidigt var det något annat hos Steve som fångade hennes uppmärksamhet: När han försökte öppna en vinflaska, darrade hans händer och Steve förlorade kontrollen över flaskan.
Det varade bara några sekunder, men det var uppenbart att något så enkelt som att öppna en flaska vin var en kamp för honom.
Steve hade upplevt liknande episoder tidigare. Han hade varit hos sju olika läkare för att ta reda på vad som orsakade de märkliga symptomen, men han fick aldrig något svar.
Fyra månader efter första dejten med Hope fick Steve slutligen en diagnos.
Bara 28 år gammal upptäckte läkarna att han led av en kronisk sjukdom som det inte finns något botemedel emot: Amyotrofisk Lateralskleros – mer känd som ALS eller Charcots sjukdom.
Orsakerna till ALS är fortfarande okända, men dess effekter är förödande: sjukdomen angriper nerver som styr kroppens muskler, vilket gör att patienten gradvis förlorar förmågan att tala, gå och röra sig.
Den direkta dödsorsaken är ofta förlorad andningsförmåga eller att hjärtat inte längre orkar. Även om det finns undantag, avlider hälften av patienterna inom 3 år och ytterligare 25 procent avlider inom 5 år efter de första symtomen.
Plötsligt såg framtiden väldigt mörkt för Steve.
Men bara två dagar efter att ha fått diagnosen, bestämde sig Steve för att det inte fanns någon tid att förlora.
Han tog med Hope ut på en promenad och förklarade för sin flickvän att hon inte skulle känna någon skyldighet att stanna hos honom, bara för att han var sjuk.
Men Hope’s svar kom blixtsnabbt: ”Jag ska ingenstans”.
Två månader senare hade paret sagt ”ja” till varandra och gift sig.
Det unga paret bestämde sig för att göra det mesta av den tid de fortfarande hade tillsammans.
Under 2012 reste de runt i USA under vad som verkade vara en perfekt smekmånad.
Men självklart fanns det alltid en viss oro luften. I januari 2013 förlorade Steve talförmågan.
Under de följande månaderna förlorade han nästan 30 kilo. Hope kunde bara stå och titta på när makens tillstånd försämrades dag för dag.
Inte bara det att Steve inte kunde prata, sjukdomen förlamade hans ben och snart kunde han bara ta sig fram i rullstol.
Att fortsätta resa blev omöjligt och paret återvände till sitt hem i Georgia.
Hemma i Georgia forsatte Steves utseende att förändras radikalt, han blev oroväckande tunn och ville inte längre klippa håret eller raka sig.
”När jag tittar på honom tycker jag att att han är vackrare än någonsin. Han är fortfarande vacker. Visst, han rakar sig inte längre, men jag gillar det”, säger Hope.
För närvarande kan Steve i stort sett bara lämna sin säng och ta sig runt korta sträckor i sin elektriska rullstol.
ALS må ha förlamat hela hans kropp, men det har inte påverkat hans sinne eller kämpaglöd.
Lyckligtvis är tekniken nu så långt framme att det är möjligt för Steve att kommunicera via en dator. Han kan också surfa på internet.
Hope har sagt upp sig från sitt jobb som terapeut för att ta hand om maken, dygnet runt.
Tillsammans har paret grundat ”Drive”, ett projekt som kombinerar Steve’s målarintresse med en insamling till de medicinska räkningarna.
Steve målar tavlor och säljer dem, för att få in pengar till mediciner och hjälpmedel.
Men det är det sättet han målar som gör teckningarna speciella och är upphov till namnet ”Drive”: Steve skapar unika bilder med hjälp av färg och hjulen på sin rullstol.
Steves situation är förstås inte lätt, men han kämpar varje dag för att hålla sig vid liv i hopp om att ett botemedel mot ALS kan hittas.
Paret försöker också leva sitt liv till fullo och ta vara på varje sekund tillsammans, för de vet hur snabbt saker och ting kan ryckas ifrån en.
På Facebook-sidan ”Hope for Steve” kan du följa parets resa mot denna hemska sjukdom, en resa som är fylld av glädje, sorg och kärlek.
Och även om Hope någon dag förmodligen kommer tvingas ta farväl av sin älskade make, så tror jag nog att vi alla kan inspireras av deras historia.
För den sanna kärleken liknar cirkeln, och cirkeln har inget slut.
Ta hand om er där ute och glöm inte att förklara för dina nära och kära hur mycket de betyder för dig!
Jag ber er också att dela vidare Steve och Hopes historia, för att visa din omgivning hur äkta kärlek och lojalitet ser ut!
