Få saker i världen är väl svårare och mer utmanande än att bli pappa eller mamma.
I början handlar det kanske mest om att ge ditt barn mat och värme, men ju längre tiden gå, desto mer utökas föräldrarollen. Du lär dom vad som är rätt och fel i samhället och hur de borde bete sig mot sina medmänniskor.
Men ibland krävs det något utöver det vanliga.
Den här nederländska pappan, som delade med sig av den här historien på forumet Reddit, har hyllats av tusentals för sitt agerande när han hittade sin dotter ligga naken bredvid med en komplett främling.
Och håll med om att denna berättelse är något utöver det vanliga?
Så här skriver pappan:
En morgon gick jag ned för trapporna och såg denna scen: Min 17-åriga dotter ligger och sover med en annan ung man, efter något som såg ut att ha varit en rätt så vild natt.
Jag smög förbi och gjorde i ordning frukost och sedan gick jag tillbaka upp för trapporna och bad min fru, min son och min yngsta dotter att vara tysta eftersom det fortfarande fanns människor som sov i vårt hus.
Vårt matbord står på andra sidan av vardagsrummet och det är bara några meter ifrån soffan där min dotter och denna främmande man låg och sov.
Vi satte oss ner vid frukosten och skrek högt: ”UNGE MAN!”.
Aldrig förr har jag sett någon röra sig från horisontalt läge till vertikalt så snabbt.
”Frukosten är klar”, sa jag med en hård ton, ungefär som att jag ville slita hans kropp i småbitar.
Jag drog ut stolen jämte mig och sa ”Sitt ner!”.
Min son (som är ganska lång) klappade honom på axeln, tittade på honom och skakade på huvudet.
Nu var den här stackars mannen riktigt nervös, det nästan så att man kunde ta på hans rädsla. Det låg en oro i luften.
På ett så lugnt sätt jag bara kunde sa jag till honom: ”Jag ska ställa dig en fråga! Svaret du ger mig är väldigt viktigt…..för dig”.
Mannen satt där och svettades.
”Gillar du katter?”, frågade jag honom.
Han verkade vara en snäll och trevlig grabb.
Helt klart outbildad, men inte dum. Det var dock någonting som kändes konstigt med honom. Min dotter försökte förklara för mig att han var en ordentlig och bra kille.
Hon hade känt honom i ungefär en månad. Efter att de lärt känna varandra kom han förbi varje dag, men han sov aldrig över.
Tydligen så hade han varje morgon innan skolan kommit förbi och plockat upp min dotter på sin cykel och efter skolan hade han lämnade han av henne och sett till att hon gjorde sina läxor.
Han tittade till henne när hon var sjuk, när vi andra var på jobbet. Han investerade verkligen sin tid i henne, han brydde sig. Han hade tålamod som en ängel när hon var på dåligt humör.
Han sa att han varken hade någon familj, utbildning eller ett riktigt jobb.
Min dotter beundrade verkligen den här killen och han gillade uppenbarligen henne. Så vem var jag att döma?
Efter att min dotter och denna kille dejtat i runt åtta månader kom min son fram till mig.
Han hade luskat runt lite om den här killen som min dotter träffade och det visade sig att han var hemlös.
Hans pappan, som misshandlade honom, hade tagit livet av sig och hans missbrukande mamma hade stuckit tre veckor efter det. Tidigare hade de bott i en husvagn som föräldrarna hyrde.
Han var 15 år när allt detta hände och han levde i tre år på gatorna som hemlös – sovandes i parker, hos frälsningsarmen, hos ”vänner” och på billiga hotell. Han jobbade visst en del på byggen också.
Så där satt jag. Dagarna gick. Den här killen, 18 år, eller kanske 19, var artig, trevlig och dök alltid upp med ett leende på läpparna.
Han brydde sig, han hjälpte till och han gjorde verkligen min dotter lycklig. Det här var en grabb som aldrig fick chansen att vara barn.
De gånger han inte kom förbi vårt hus, eftersom han var tvungen att jobba, så saknade vi honom.
De är abolsut inte bästa kompisar, men min son kommer väldigt bra överens med honom.
Min yngsta dotter tycker väldigt mycket om honom och min frus modersinstinkt verkar ha blivit ännu större sedan den här grabben kom in i bilden.
Och vad det gäller mig själv? Jag var faktiskt orolig för honom och jag ville att han skulle bli lycklig.
Nästa dag gav jag honom nycklar till vårt hus.
Jag berättade för honom att jag förväntade mig att han skulle komma hem varje kväll. De följande veckorna fixade vi till vårt gästrum så att han kunde bo där. Vi köpte till och med nya möbler.
Han var verkligen duktig på att få saker gjorda och han är väldigt händig. Han ville verkligen klara sig på egen hand och ha sitt eget företag, så vi såg till att han fick den utbildning som gav honom chansen.
Förra året födde hon tvillingar, en liten flicka och en liten pojke. (Och ja, min dotters man gillar katter..)
Allt detta skedde år 2000. Nu, 15 år senare, så har min ”extra”-son och min dotter ett mycket välmående och framgångsrikt företag tillsammans. De har gett oss tre underbara, vackra barnbarn.
Många gånger gnäller folk på det liv dom tilldelats.
För vissa är livet bara en plåga, en ökenvandring. Det finns många som bara ger upp, eller är nära att ge upp – men så finns det människor som oavsett hur många gånger de snubblar eller faller, alltid reser sig upp.
Och det beror ofta på en sak: Att det finns goda människor som ger dom en hjälpande hand.
Dela gärna denna vackra historia vidare på Facebook om du håller med!
