Det är juletider och julklappstider. Det betyder även mycket stress. Jag älskar julen, men jag tycker att det ofta blir väldigt hetsigt och jag spenderar ibland mer pengar på klapparna än vad jag borde. Så de sista åren har jag försökt att hålla igen lite. Jag brukar försöka göra egna paket, det blir inte lika dyrt och det blir dessutom mycket mer personligt. Jag brukar även skänka gåvor till de som inte har det så bra ställt. Jag tycker att det är viktigt att dela med sig så gott man kan. Jag vet inte hur, men av någon anledning kom jag över den här pappans historia om när han är i ett köpcentrum med sin dotter. Jag vet inte om historien är sann, men jag vill dela den med er för personligen blev jag väldigt rörd. Barn är för underbara 🙂
Här är pappans berättelse:
I går kväll var jag och min fru i en affär och köpte julkort. Vi hade med oss vår nyfödde son och vår lilla flicka som går på dagis när detta hände…
Dottern: ”Pappa jag behöver gå till Build-A Bear så att jag kan ha det till donationen.
Jag; ”Vilken donation?”
Dottern: ”Den i skolan, de samlar ihop gosedjur som vi ska donera.”
Jag: ”Okej, vi går till ÖoB och köpen en billig nalle.
Dottern: ”Nej, det måste bara en bra från Build-A-Bear.”
Jag: ”Okej, vi går dit och ser om de har någon rea, men jag tänker inte köpa något dyrt.”
Vi går till Build-A-Bear och tar den minsta, billigaste nallen. Jag sa till henne att vi inte skulle köpa kläder till nallen.
Jag: ”Alltså, vad är det för donation?”
Dottern: ”Vi ska ge bort nallar till barnen som måste spendera julen på sjukhuset och som inte kommer att få några julklappar. Det är väldigt viktigt och jag vill verkligen, verkligen ge dem en nallebjörn. Du behöver inte ens slösa några pengar. Jag betalar den. Du kan ta ut det från min spargris.”
Samtidigt som jag kämpade för att inte börja gråta vände jag mig om och bytte ut den lilla nallen mot en normalstor nalle till ett vanligt pris. Min dotter hjälpte glatt till att bygga ihop nallen med hjälp från personalen.
Dottern: ”Okej, vi är klara. Du sa att vi inte skulle köpa kläder till den.”
Jag: ”Älskling, ta kläder om du vill. Vi köper det.”
Sedan tog min dotter mitt kort och gick till kassan.
Dottern: ”Jag behöver dra det för att jag ska ge pappa pengar från min spargris. Den är till barnen på sjukhuset.”
Återigen kände jag att tårarna var på väg.
Jag sa till min dotter att den kostade 100 kronor, men det var mycket dyrare än så. Hon ville verkligen betala så jag lät henne göra det. Det skulle nog få henne att känna sig bättre. Jag kommer nog på ett sätt för att ge tillbaka henne pengarna.
Jag har aldrig varit så stolt över henne.
Barn är ju för underbara!
Blev du också rörd av den här lilla flickan? Då får du gärna dela artikeln om du har en minut över 🙂
