Per Weilgoni, 49, satt på en restaurang närt hjärtat plötsligt stannade. Men flygvärdinnan Jenny Ummer satt inte långt ifrån och agerade snabbt för att rädda Pers liv. – Utan sådan snabb hjälp hade jag förmodligen inte överlevt, säger Per Weilgoni till Aftonbladet.
Maria Minkkinen, Per Weilgonis fru, fick ett samtal från en okänd person samma kväll. ”Är Per din man?”, frågade personen. Det var restaurangpersonal på en restaurang i Malmö som ringde och berättade att hennes man Per Weilgoni plötsligt fallit ihop, att han slutat andas men att han fick den hjälp som kan kunde få.
– Det var overkligt, jag var maktlös och kunde inte göra någonting, säger Maria Minkkinen till Aftonbladet.
Jenny Ummer är flygvärdinna och hade suttit en bit bort när hon plötsligt såg Per falla ihop. Hon hade lärt sig hjärt- och lungräddning, men aldrig utfört den tidigare.
– Jag hörde ljudet av att någon kvävs och snett bakom mig ser jag en man som ser ut att krampa och inte andas. Min reaktion var på automatik och jag funderade aldrig över om jag skulle hjälpa honom eller inte, säger hon.
I den stunden räddade Jenny Ummer livet på Per Weilgoni.
Under tre minuters tid gav hon honom hjälp och det var bland annat hennes insats som gjorde att han fortfarande lever.
– Jag gick ned på knä vid honom för att kontrollera, det blir snabbt uppenbart att han är helt livlös. Jag startar då hjärtmassage och ber en man ur sällskapet att göra inblåsningar.
Efter tre minuter byttes hon av av en kvinnlig polis som fortsatte tills ambulansen var på plats och tog honom till sjukhuset.
Det tog 17 minuter innan man fick igång hjärtat igen. På sjukhuset togs beslutet om operation, han opererades direkt och därefter väntade tolv kritiska timmar.
– I 12 timmar låg jag mellan liv och död, varken mitt hjärta eller mina lungor fungerade. Om inte någon hade gjort hjärt- och lungräddning så hade jag förmodligen inte överlevt, eller blivit mentalt handikappad som en grönsak.
Per Weilgoni hade aldrig haft hjärtproblem tidigare, men hans hjärta var på grund av jobbstress en tickande bomb utan att han visste om det.
– Jag tänker på det här flera gånger om dagen. Jag har småbarn och de skulle inte ha haft någon pappa om jag dog, det är otroligt att jag fortfarande lever, säger han till Aftonbladet.
Per kommer ännu inte ihåg vad som hände innan och efter hjärtstilleståndet, men nu vill han tacka Jenny, polisen och all sjukvårdspersonal som räddade hans liv.
– De har varit hjältar allihopa som hela tiden fattat rätt beslut vid alla tillfällen. De har räddat mitt liv, säger han och påpekar hur viktigt det är med hjärt- och lungräddning.
Vilken hjältehistoria!– Utan sådan snabb hjälp hade jag förmodligen inte överlevt, säger Per.
Posted by Aftonbladet on den 26 oktober 2015
Publicerad av Newsner, gilla gärna
