Efter sin långa och framgångsrika brottningskarriär var det knappast någon som trodde att Marc Mero, eller ”Johnny B. Badd” som han kallades, skulle bli en inspirerande föreläsare.
Men inte bara det att Marc Mero visade sig vara en talare och inspiratör – det visade sig att han var en jäkla bra sådan.
Marc Mero bar dock på en mörk hemlighet, som få visste om.
Men under en föreläsning i maj bestämde han sig för att berätta, något som skulle få en hel arena att brista ut i tårar.
Sedan pensioneringen från brottningen har Marc Mero jobbat hårt och skapat en ideell organisation, med fokus på antimobbningsfrågor.
Eftersom han var känd som en ”elak” brottare blev många förvånande över den nya karriären.
Idag är han en av de stora opinionsbildarna i USA och väldigt uppskattad för sina förläsningar på skolor.
Han reser över hela landet och föreläser för elever i alla åldrar om positivt tänkande, kärlek och svåra livsval.
I maj 2016, för att hedra mors dag, åkte den tidigare brottare till en skolaaula för att framföra ett extremt kraftfullt budskap till en grupp eller i årskurs 6-8.
Budskapet, som innehöll teman som död, kärlek och sorg fick eleverna att röras till tårar på bara några minuter.
Den tidigare tuffingen börjar sitt tal med att förklara relationen han hade med sin mor.
Marc var generad över hennes entusiastiska stöd när han var en tonåring och Marc blev irriterade när hon alltid skulle kolla upp var han var.
Mamman ville bara hans bästa, men Marc kände att hon var misstänksam mot honom, nästan som om trodde att han var en festprisse och inte seriös idrottare.
Marc berättar en historia om när han var på en brottningturnering i Japan och fick nyheten om mammans bortgång.
”Jag kastade bara på luren. Jag sprang ut ur mitt hotellrum. Jag tog hissen till lobbyn. När dörrarna öppnas upp, sprang jag bara sprang ut på gatan. Jag gick i mitten av gatan i Hiroshima, Japan, och jag minns att jag tittade upp jag kommer ihåg att jag sa; ”Mamma, jag är så ledsen.”
Eleverna får följa med på en känslomässig resa när Marc fortsätter beskriva sin mors begravning.
”Jag var så nervös att gå fram till henne kista, så jag bara stod längst bort. Jag tänkte för mig själv; ’Mamma, snälla vakna. Snälla, res dig upp”.
Han förklarar hur hela hans liv handlade om att tjäna pengar och ”vinna matchen”. Han stannade aldrig upp och visade uppskattning gentemot de som älskade honom mest – hans familj.
Men efter mammans död lärde han sig det sanna värdet av livet och sin familj – men också hur snabbt det kan ryckas bort.
Han lämnar tonåringarna med med ett sista meddelande:
”Jag lever inte längre efter tid, jag lever i ögonblicken. Och det är inte vad som finns i plånboken som räknas, det är vad som finns i ditt hjärta som verkligen betyder något. Kärlek är bara ett ord tills någon kommer och ger det en mening”.
Titta gärna på det känslosamma talet här nedan:
Vi borde bli bättre på att uppskatta våra nära och kära, under den tid vi har på jorden.
När mycket är en tävling och människor hela tiden strävar efter något, kan det ibland vara bra att stanna upp och njuta och uppskatta allt som är gott, vackert, skönt, fantastiskt och svindlande. Det kan du bara göra i ögonblicket.
