Jag och många andra har växt upp med Agatha Christies berömda deckarklassiker Mordet på Orientexpressen.
Orientexpressen fanns också på riktigt och den ursprunliga resan gick mellan Paris och Istanbul.
Det allra första tåget vinkades av 1883 och den långa resan var ett äventyr som bara de allra rikaste hade råd med. De eleganta resenärerna kunde se fram emot en behaglig resa i lyx genom Europa.
Orientexpressen symboliserade frihet och framåtanda för människor i det förflutna. Idag kan vi zooma in på nästan alla gathörn i världen tack vare satelliter – förr i tiden var världen ännu stor och outforskad. Idén om att en vanlig människa kunde resa långt bort på bara några dagar måste varit hisnande.
Allt eftersom bilproduktionen och flygplanstrafiken kom igång ordentligt, vilket gjorde det enklare att resa över långa avstånd, minskade Orientexpressens betydelse redan mot 1920-talet.
I slutet av 1970-talet slutade det rulla till Istanbul och 2007 gjorde Orientexpressen sin allra sista resa – från Paris till Wien.
Men det finns onekligen fortfarande något tilltalande med den gamla skolan som Orientexpressen i mångt och mycket symboliserade. Idag är moderna transportmedel ofta trånga, intentsägande och saknar personlihet. Maten på flygplan och tåg brukar inte vara någon höjdare och servicen går också att ifrågasätta.
Så, vad hände egentligen med gamla fina Orientexpressen? Tja, åtminstone en av de tågvagnarna finns kvar och har dokumenteras av en en holländsk fotograf. Och under all rost så finns det faktiskt kvar en hel del av detta vackra tåg!
Orientexpressen inledde sin anrika historia 1883. Det allra första tåget (bilden ovan) byggdes av det franska företaget Compagnie Internationale des Wagons-Lits (CIWL).
Det började som en enkel tåglinje för att knyta ihop västra och östra Europa, men snart blev Orientexpressen något som förknippades med lyx, glamour och intriger.
Affischen ovan visar resvägen från Paris till Istanbul. Den turkiska metropolen gick då fortfarande under namnet Konstantinopel.
Från Paris tog resan 66 timmar, eller knappt tre dagar. Orientexpressen dagligen från Paris till Budapest och tre gånger i veckan fortsatte det till Belgrad och Istanbul.
Reklamposters för Orientexpressen kunde skymtas överallt i Europa, men framför allt i England och Frankrike.
Afficherna lockade människor med bilder på fjärran destinationer och vackra, historiska platser. Ovan visas den berömda Süleymaniyemoskén i Istanbul, byggd 1557.
Järnvägslinjen påverkades givetvis av den turbulenta inledningen av 1900-talet. Nya länder tillkom och landsgränser drogs om, vilket medförde nya resmål på den långa vägen till Istanbul.
Under de båda världskrigen ställdes Orientexpressen in.
Under mellankrigstiden fick tåget sitt rykte om komfort och lyx, med sovvagnar som inkluderade fullständig service och restaurangvagnar som var kända för kökets höga kvalitet.
Kungligheter, förnäma personer, diplomater, affärsmän och borgare reste gärna och ofta med Orientexpressen.
Agatha Christies succédeckare från 1929, Mordet på Orientexpressen, bidrog också till mystiken som omgärdade tåget.
Upptäckten av Kung Tutankhamuns grav 1922 användes självfallet för att annonsera en resa till Mellanöstern.
På 1930-talet tog sig Orientexpressen allt längre österut. 1940 kunde resenärer nå ända till Bagdad, via pararellförbindelserna Simplon-Orientexpress och Taurusexpressen.
Men biljett försäljningen sjönk stadigt från 1920 och framåt, på grund av tekniska framsteg och flygets framfart.
Så, vad hände med denna mytomspunna tåglinje egentligen?
Orientexpressen höll trots allt igång fram till 2007, då den gjorde sin sista resa från Paris till Wien. Som ni kan se, var vagnarna fortfarande i fint skick.
I dag står ett av få gamla exemplar av Orientexpressen kvar på ett spår i Belgien. De flesta vagnarna har skrotats, men detta lok har stått här sedan 2009.
Det ser inte ut mycket ut för världen, men insidan påminner om dess stolta arv och en svunnen tid.
Fotografen Brian tog sin i tåget för att fånga de bortglömda spåren av lyx. Och visst går det fortfarande föreställa sig hur det en gång såg ut, under lagret av damm och rost?
Du kan fortfarande se de påkostade sätena och de utsmyckade träpaneler som dekorerade tåget.
”Det var som att gå in i en tidsmaskin. Jag försökte fånga känslan av tågets historia i mina bilder”, berättar fotografen Brian.
Även om tågresor fortfarande är ett trevligt sätt att ta sig runt på, så har dagens tåg lite att komma med när det gäller mystiken och glamouren kring Orientexpressen!
Dela gärna med dig av artikeln om du tycker att fler borde få fascineras av detta historiska tåg!
