Kathleen Jenkins jobbar som städerska i Wales. Men hennes livslånga dröm har alltid varit att jobba med musik. Hon är nämligen en väldigt begåvad sångerska, men har aldrig haft chansen att göra det hon älskar mest av allt. Därför sökte hon till Britain’s Got Talent. Och av naturliga skäl var hon mer än lovligt nervös när hon ställde sig framför juryn. I publiken sitter två personer som alltid stöttat henne; hennes pappa och make. Det tar inte lång tid för deras ögon att bli fuktiga när nervositeten hos Kathleen släpper och hon börjar sjunga. Efter den skakiga inledningen blir hennes sång bara bättre och bättre. När hon är klar säger Simon Cowell att han älskar henne. Vid den högsta tonarten efter någon minut av sången känner jag att det inte går annat än hålla med.
Städerskan övervinner nervositeten och sjunger som en världsartist.
