På ett universitet i Kalifornien hölls ett seminarium för par, med ett hundratal deltagare. Under en föreläsning vände sig en av deltagarna till kvinnan bredvid och frågade:
”Din man gör dig glad, han gör dig lycklig?”
Hennes man böjde huvudet osäkert, trots att han var säker på att hans fru skulle svara ”ja”. Hon hade aldrig klagat på något under tiden de varit gifta.
Hennes svar chockade honom:
”Nej, min man gör mig inte lycklig!”
Han visste inte vart han skulle ta vägen, men hon fortsatte:
”Min man har aldrig gjort mig glad och det gör mig glad.”
Kvinnan tog ett andetag innan hon följde upp sitt svar.
”Om jag är nöjd eller inte kan bero på honom, men jag är den enda person som styr min lycka…
Det faktum att jag är nöjd eller inte, beror på det, men att jag är den enda person på vilken min lycka ..
Jag bestämmer att jag ska vara lycklig i varje situation och i varje ögonblick av mitt liv, för om min lycka berodde på någon person, sak eller omständighet skulle jag vara riktigt illa ute.
Allt i det här livet förändras ständigt: människan, ekonomi, min kropp, klimatet, min chef, vänner, min fysiska och mentala hälsa. Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst.
Jag måste bestämma att vara lycklig, oavsett allt detta.
Om dagens JAG har en gård eller ett hus: Jag är glad!
Om jag går ut tillsammans med vänner eller helt själv: Jag är glad!
Om mitt jobb är välbetalt eller inte, jag är glad!
I dag är jag gift, men jag var redan glad när jag var singel.
Jag är glad för mig själv. De andra sakerna, människorna eller situationerna kallar jag ”erfarenheter som kan eller inte kan ge mig stunder av glädje eller sorg.”
När någon jag älskar dör, så är jag en glad person i ett oundvikligt ögonblick av sorg.
Av dessa flyktiga erfarenheter lär jag mig älska, acceptera, förstå och be om ursäkt.
Det finns folk som säger att jag inte kan vara glad i dag för att jag är sjuka, för att jag inte har några pengar eller att det är för varmt. För att det är för kallt, för att någon förolämpade mig, eftersom någon slutat älska mig. Eftersom min make inte är som jag förväntat, eftersom mina barn inte gör mig glad, eftersom mina vänner inte gör mig lycklig, eftersom mitt jobb är mediokert. Och så vidare.
Jag älskar det liv jag har, men inte för mitt liv är lättare än andras. Det är därför jag bestämde mig för att vara lycklig som individ och att ta ansvar för min egen lycka.
När jag tar på mig att ansvara för min egen lycka slipper min man – eller alla andra – att göra det.
Allas liv är mycket lättare.
Och det är därför jag levt i ett lyckligt äktenskap i så många år.”
Även om andra människor kan berika ditt liv på oändligt många vis borde vi aldrig lägga vår lycka i andras händer. Först när vi vågar tro på oss själva och vågar vara nöjda med den vi är och det vi har kan vi bli lyckliga i grunden. Det är också först då som vi verkligen kan berika livet för andra och älska dem som står oss nära.
Vill du ha fler liknande berättelser i ditt flöde så klickar du bara på gilla-knappen nedan.