Det fanns nämligen en person som den här flickan hade saknat väldigt mycket.
Hennes pappa var soldat och han hade varit bortrest ett tag. Alla som har någon nära person som ofta är bortrest vet hur tuff saknaden kan vara och hur några dagar kan kännas som flera månader för ett barn. Det går inte att beskriva hur mycket man vill ha hem den där personen och hur frustrerande det kan vara att inte kunna krama om den – särskilt med ett barns starka känslor.
Den lilla flickan står som klistrad vid fönstret och följer planen med blicken när hennes mamma drar med henne därifrån. Hon leder dottern några meter bort, stannar och säger ”Titta där!”. Flickan tittar åt det håll där mamman har pekat, utan att ha en aning om vad det är hon vill visa. Sedan kommer ögonblicket när hon får syn på sin pappa – och hennes reaktion är helt ovärderlig! Det visar verkligen hur ärliga och ofiltrerade ett barns känslor är.
Så ta fram näsdukarna och titta på klippet här under <3
[arve url=”https://youtu.be/egPpJ0O-4Ic” /]
Jag önskar att man släppte lös sina känslor och blev såhär överväldigande lycklig oftare!
Dela det här till alla som du blir glad av att se 🙂