Katie Spence Pugh är gift med en bonde, och vet på allt för nära håll hur livet på en farm kan se ut, skriver brittiska Daily Mail.
Efter en lång dags hårt arbete kom hon hem för att ta hand om barn och hushåll. Hon var utmattad, och hennes man, Eugene, hade fortfarande flera timmar kvar ute på fälten.
Hon var arg och frustrerad, och skickade ett upprört meddelande till sin man.
Hon var trött och irriterad, och hon ville att han skulle veta hur trött hon var på att leva som de gjorde.
De sågs nästan aldrig, och hon fick ensam ta hand om hemmet, barnen, handling och mycket, mycket mer.
Hon visste att skördesäsongen var den mest krävande för Eugene, men kunde ändå inte låta bli att bli irriterad.
Istället för att bli arg på sin frus arga meddelande, kom Eugene hem och slog sig ner i köket för att ta något att äta.
Han var också trött, svettig och helt utmattad efter en hård dags arbete.
Men han klagade inte, han var bara ledsen att Katie kände som hon gjorde.
Efter en liten stund kom vår dotter och slog sig ner bredvid sin pappa. Hon pratade om allt och ingenting och åt dessutom upp det mesta av hans mat.
Han delade med sig, och det var då Katie fick en uppenbarelse.
Så här skrev hon på sin Facebook-sida där hon har delat med sig av händelsen som fick henne att förstå och uppskatta de liv de hade:
”Önskar jag att vi såg honom mer än en timme om dagen? Ja. Men kärleken han har till sitt jobb är verkligen något att avundas.
Bönder arbetar i en otacksam bransch. Det är alltid, ingen GMO hit, och ekologiskt dit, och då ska vi inte ens prata om stressen som moder jord ger.
Den här mannen jobbar för att upprätthålla fyra generationer av blod, svett och tårar, och visar sina barn värdet av hårt arbete och disciplin. Så medan jag varit frustrerad, borde jag ha varit tacksam.”
”Jag får sitta ner, äta middag och höra barnen berätta om sin dag. Jag får bada dem, och höra dem skratta. Jag får gosa med dem och älska dem tre timmar mer än honom. Han är den som offrar, inte jag.”
”Vi kommer att fortsätta kämpa tills nästa regniga dag, då vi får några få extra timmar med vår hårda arbetare.
Under tiden, nästa gång du tar på dig din sköna bomullströja eller äter en utsökt måltid från en ekologisk farm, tacka bonden. Vad skulle vi vara utan dem?”
Om det inte vore för familjer som denna skulle vi inte ha goda grödor att ställa på våra matbord.
Det är någonting som i alla fall inte jag tänkt på innan men kommer att göra i framtiden.
Här kan du se Katies inlägg:
Dela denna artikel för att hylla alla våra bönder, de förtjänar verkligen att hyllas för allt sitt hårda arbete!