I mitten av 70-talet träffade performanceartisten Marina Abramovic mannen Uwe Laysiepen. De började jobba tillsammans, men ganska snart därefter skulle jobbet också övergå i känslor. De blev ett par och många vittnade om att det var ett förhållande fullt av energi och attraktion.
Men tio år senare, efter att ha jobbat med varandra i 12 år, skulle gnistan börja släckas. De två bestämde sig för att gå skilda vägar – men inte på det vanliga sättet. Marina och Uwe vandrade från varsin sida Kinesiska muren, en sträcka på över 250 mil var, för att mötas i mitten och sedan säga hej då.
Ögonblicket när de möttes skulle vara det sista de såg av varandra på över 20 år – tills en dag när deras vägar skulle korsas igen.
Marina fortsatte jobba med sin konst och under en utställning, där hon själv var med, i New York skulle någonting fantastiskt ske.
Utställningen handlade om att främlingar satte sig vid ett bord öga mot öga med Abramovic, där de satt stilla och tysta i en minut och tittade in i varandras ögon. Men när plötsligt, efter flera personer suttit ner vid bordet, nästa främling satte sig mitt emot Marina var det ett par bekanta ögon som mötte hennes blick.
Efter 20 år utan kontakt satt nu Uwe bara någon meter ifrån Marina – och även fast de inte pratar, vilket är en del i utställningen, går det verkligen att ta på känslorna som svärmar runt de båda.
Deras möte är utan tvekan ett av de mest kraftfulla och vackra möten jag någonsin har sett, och i spelaren här nedan kan du själv se när Marina och Uwe träffas igen.