När Thomas Howard, 94, såg sin fru Irene, 92, för första gången var han bara 9 år gammal. Hon var vara 7.
Men redan då fattade paret tycke för varandra.
– Jag tänkte ”vilken söt tjej, hon ska bli min flicka”. Och sedan växte min beundran för henne varje dag, säger Thomas till Mirror.
Av en slump möttes de på en gata i den lilla staden Longton, i Storbritannien. Thomas familj hade nämligen flyttat till samma område där Irenes föräldrar bodde. De blev bästa vänner relativt snabbt.
Men för Thomas var det inte bara vänskapsband som knöts där i början av 30-talet.
Han brukade knacka på hemma hos Irene och fråga om hennes bror Frank ville komma ut och leka.
– Men Irenes mamma genomskådade mig. ”Det är ju inte vår Frank du vill träffa, det är Irene”, och hon hade rätt, berättar Thomas.
Och uppenbarligen hade Irene ett gott öga till den 9-åriga pojken. De umgicks i stort sett hela tiden och brukade ofta gå på bio tillsammans.
Det fanns dock en viss konkurrens, Irene var en populär tjej.
– En kille sa att Irene skulle bli hans tjej, men jag sa ”nej det ska hon inte, hon är min tjej”. Men även om vi båda var förtjusta i samma flicka så fortsatte vi vara vänner, säger han.
Så kom andra världskriget och Storbritannien blev indraget i blodbadet.
Thomas blev inkallad 1941, endast 19 år gammal. Han jobbade som sjukvårdare nära fronten men klarade sig utan skador.
När han kom hem beslutade sig paret för att gifta sig. I juni 1945 vigdes Thomas och Irene.
Åren i armén är egentligen den enda period i livet som de två turturduvorna har varit ifrån varandra.
Förra året firade paret sin 70-åriga bröllopsdag och de har både ett och annat tips till dagens yngre.
– Vi har bara visat varandra respekt och varit artiga. Jag tror att många ungdomar skulle kunna lära sig mycket av det, säger Thomas.
Paret har inga barn, men däremot flera syskonbarn. De bor fortfarande i samma hus som paret köpte när de gifte sig.
– Jag har alltid respekterat Irene. Hon har varit min livlina. Jag har kanske haft fel många gånger i olika frågor, men det har hon också och vi blir alltid sams innan dagen är slut, säger Thomas och fortsätter:
– Vi är fortfarande kära. Jag har henne kvar och är så stolt över henne. Om jag fick leva om mitt liv hade jag gift mig med samma flicka varje gång.
Dela gärna vidare denna kärleksfyllda solskens historia om du tror på äkta kärlek!