Det var i mitten av 90-talet som ekologerna Daniel Janzen och Winnie Hallwachs fick en ide för ett lokalt apelsinföretag i Costa Rica. De föreslog att företaget kunde dumpa deras apelsinskal mitt i skogen mot att de fick sköta om just den delen av skogen, något företaget gick med om.
Problemet var bara att skogen hade förstörts med maskiner och landskapet såg långt ifrån ut som en riktig skog. Ekologerna hade en plan, någonting som skulle leda till en otrolig upptäckt.
Ett år senare var det dags att dumpa apelsinskalen. Tusen lastbilar dumpade över 12 000 ton apelsinskal i skogen och marken lämnades sedan orörd i över ett decennium.
När Janzen, som hade placerat en skylt för att känna igen sig, sedan återvände 16 år senare tillsammans med en kollega för att se vad som hade hänt hade han svårt att lokalisera sig. Skylten sågs inte till någonstans och han dubbelkontrollerade att de faktiskt var på rätt plats.
De visste att de var på rätt plats – men landskapet såg helt annorlunda ut. Det var då de insåg vad apelsinskalen hade åstakommit. Under 16 år hade apelsinskalen förmultnat och lagt grunden för att nytt liv kunde frodas i det pånyttfödda landskapet.
Skogen hade fått helt nytt liv, träden stod stora och starka och flera nya arter av vesslor hade hittat till platsen.
Den otroliga upptäckten av ekologerna hade bevisat en sak. En skog som förstörts till fullo kan få nytt liv, någonting som kan hjälpa klimatförändringarna att sakta ner.
Det anrika universitetet Princeton i USA publicerade nyligen hela studien från den otroliga upptäckten – och inte för allt länge sedan kunde de slutligen lokalisera skylten de satt upp för 16 år sedan. Det var en symbol för den otroliga förändringen i skogen.
Tack vare lite skal från en frukt hade ekologerna upptäckt någonting fantastiskt. Plötsligt kunde några skal förändra framtiden för vår planet, och förhoppningsvis får vi ta del av fler liknande projekt i framtiden.
