Historien om Oasis är en sån där verkligheten överträffar dikten. I slutet av av 80-talet bildar Liam Gallagher bandet The Rain tillsammans med vännerna Paul Arthurs, Paul McGuigan, Tony McCarroll och Alan White. Två år senare blir Liams bror Noel en del av bandet – och med hans texter tar karriären fart snabbare än de någonsin kunnat ana.
Nu under namnet Oasis.
Bandets två första album, Definitely Maybe och (What’s the Story) Morning Glory?, blir en sällan skådad succé. Med låtar som ”Wonderwall” och ”Don’t Look Back In Anger” blir bröderna Gallagher och de andra bandmedlemmarna världsstjärnor över en natt.
Men det är inte bara musiken som gör killarna till världsstjärnor. Det är också bråken och skandalrubrikerna som omgärdar bandet; nästan alltid med bröderna Liam och Noel i huvudrollen. Bröder som inte kommer speciellt bra överens.
”Att sitta bredvid Liam på ett flyg i 15 timmar… Det hände bara en gång. Vi skulle till Japan eller något. Men det var hemskt”, säger Noel till musikmagasinet Melody Maker.
Trots meningsskiljaktigheterna och skandalerna fortsatte Oasis att producera musik och turnera i ett frenetiskt tempo. Samtliga av bandets sju studioalbum har också toppat den brittiska försäljningslistan. Ett betyg gott som något.
Men trots att Oasis fortsatte in på 2000-talet är inte frågan om bandet stod på sin absolut topp där i mitten av 90-talet. Bara tre år efter att de levt på a-kassa och knappt haft råd med mat.
Det var nämligen i april 1996 som Oasis spelade inför 250 000 galna fans på två dagar i Knebworth, en bit utanför London. Biljetterna sålde slut på nolltid och 2,5 miljoner människor ansökte om biljetter.
Vägen fram till den osannolika rekordkonserten i Knebworth är minst sagt händelserik. För att uppleva den får ni inte missa dokumentären Oasis: Supersonic, som den 14:e oktober går upp på svenska biografer. Annons: Klicka här för att säkra dina biljetter redan i dag.