Sverigedemokraterna vill att gravfriden runt Estonia bryts.
Dessutom vill partiet att offren bärgas.
– Estoniakatastrofen är ett personligt trauma för många svenskar, men det är också ett nationellt trauma som nu åter väckts till liv, säger Jimmie Åkesson, partiledare (SD) till Aftonbladet.
Den nya dokumentären om Estoniakatastrofen på Dplay har väckt frågan om gravfriden runt färjan.
Nationella traumat runt Estoniakatastrofen 1994 har påverkat hela Östersjöregionen i decennier. Det etiska rådet, som tillsattes av dåvarande regeringen, kom fram till att vraket inte skulle bärgas.
Därefter infördes gravfriden runt färjan Estonia, som störtade mot havets botten natten den 25 september 1994. 852 människor förolyckades och den största nationalitetsgruppen var svenskar, 501 stycken. Dessa kroppar fick via regeringsbeslut på inrådan av etiska rådet ligga kvar på havets botten, och gravfrid infördes. Dessutom fördes åsikten fram att färjan skulle täckas med betong för att bevara gravfriden. Men detta blev aldrig verklighet.
Etiska rådet kan ha blivit vilseledda: ”Tvivel som reses inom mig”
Biskop emerita Caroline Krook – som satt med i etiska rådet – har i dagarna gett uttryckt tvivel kring gruppens beslut. Hon funderar kring om de kan ha blivit vilseledda av Sjöfartsverkets information vid tiden.
– Det är en sorts tvivel som reses inom mig, tänk om det var så, tänk om vi på ett sätt var förda bakom ljuset genom dom här föredragningarna, men jag tänkte det inte då. Och jag vet också, att när Haverikommissionens rapport kom, så skrev en stor grupp av dom överlevande att det här stämmer inte med vad vi upplevde, och de överlevande hade en oerhört stark känsla av, i alla fall de allra flesta av dem, att varför lyssnar ingen på oss, varför får vi inte komma till tals?, säger Krook i en intervju med Sveriges Radio.
Haverikommissionens slutrapport, på uppdrag av Sverige, Finland och Estland, kom fram till att katastrofen berodde på att bogvisirets gångjärn och låsanordningar var för svaga. Dessa klarade inte av kraften på öppet hav, enligt kommissionen.
Detta har hela tiden varit den officiella förklaringen till katastrofen.
26 år efter Estoniakatastrofen bröt ett dokumentärteam mot gravfriden – och deras upptäckt har kommit att chocka regeringar över hela Östersjön. Ett 4 meter högt och 1,2 meter brett hål i Estonias skrov upptäcktes – och nu ska detta gemensamt utvärderas av Estland, Finland och Sverige.
Efter detta har flera åsikter vädrats, och från estniskt håll har kritik hörts i riktning mot den svenska regeringen.
– Sverige ljuger inte om Estonias förlisning. Jag vill inte bidra till en ökad konflikt, utan jag har en bra dialog med min motsvarighet i Estland – Jüri Ratas – och vi har kontakt i frågan. Jag tycker att det är viktigt att vi samarbetar, sade Löfven i en TT-intervju förra veckan.
SD vill undersöka Estonia igen
Nu vill Sverigedemokraterna se att gravfriden upphävs – så att nya dykningar kan genomföras. Det meddelar partiledaren Jimmie Åkesson i en intervju med Aftonbladet.
– Estoniakatastrofen är ett personligt trauma för många svenskar, men det är också ett nationellt trauma som nu åter väckts till liv. Hanteringen på 90-talet lämnade en hel del övrigt att önska, och nu bör regeringen ta möjligheten att rätta till detta, skriver Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet.
I en motion till riksdagen öppnar SD för möjligheten att de som dog i katastrofen ska kunna bärgas.
”Undantagen ska också möjliggöra att de efterlevandes önskan om att återbörda sina anhöriga tillgodoses”, skriver SD i motionen där det också står att:
”Den nya skadans förekomst inte har behandlats i den utredning som genomfördes av den gemensamma estnisk-finsk-svenska haverikommissionen och omständigheterna kring skadans uppkomst är än så länge okända”.
Dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” finns på Dplay.
Vad tycker du om detta? Skriv gärna en kommentar och dela vidare.