Jag överhörde hur en man pratade i en väldigt aggressiv ton med sin flickvän och jag noterade att hon grät. Med anledning av detta höll jag koll på dem under en stund för att se vad som hände och då plötsligt gav han henne en smäll. Det var bara en smäll och jag övervägde att inte lägga mig i. Men då insåg jag hur dum jag var som ens tänkte i de banorna och när jag såg att hon blödde ur örat bestämde jag mig för att agera.
Jag frågade henne om hon var okej varpå mannen bröt in och sa ”ja, hon är ok.” Kvinnan nickade bara till svar. Jag frågade om det var helt säkert och sa till mannen hur jag hade sett honom slå henne. Han svarade bara ”Jaha, och?” och jag sa att det inte var OK att bete sig så.
Han gav dock inte med sig utan fortsatte med att säga att jag inte kände honom, att jag inte visste något om hans liv och om jag nu var så upprörd över det så var jag välkommen att antingen slåss mot honom eller sköta mig själv som andra människor.
Jag försökte få människor runtomkring mig att backa upp mig men alla sa bara ”oh, det där är inte okej” men sen gick de iväg. Jag är en 16-årig tjej som är 157 centimeter lång och även om jag är ganska stark så hade jag oddsen mot mig. Jag tänkte verkligen inte slåss med honom. Nu hade han börjat skratta lite och han frågade mig ”vad ska du göra? Ringa polisen?”
Jag ringde polisen.
Jag ringde 112 och berättade vad som hade hänt och gav dom en beskrivning av paret. Samtidigt började paret cykla iväg så jag informerade polisen om detta och berättade vilken väg de åkte. Mannen cyklade lite före tjejen som då vände sig om och mimade fram ”tack så mycket” till mig.
Saken är dock den att jag fortfarande känner mig dålig. Det här hände för åtta timmar sedan och jag skakar fortfarande lite. Jag har en känsla i bröstet av att jag gjort något fel. Jag vet såklart att jag inte gjort något fel, jag vet att jag gjorde rätt som ringde polisen men jag känner mig ändå skyldig.
Jag hade inte tidigare insett att vi lever i ett samhälle där våld mot kvinnor är något som ”bara händer”. Jag visste inte att människor bara säger ”det där rör inte mig” när en kille slår sin flickvän MITT PÅ GATAN. Jag trodde vi kommit förbi det hemska stadiet i vår historia när vi bara vänder oss om när vi utsätts för situationer där våra medmänniskor hamnar i situationer som är jobbiga eller hemska. Tydligen inte.
Jag har lärt mig mycket idag. Och det gör mig illamående.
Dela gärna det här vidare om du tycker att det här kvinnan gjorde rätt som ringde polisen.