”Det här är möjligtvis en av de coolaste saker jag någonsin har sett. Jag menar, du vet hur de säger ”kvinnor vill ha honom, män vill va honom” i gamla filmer? Tja, jag är en man och jösses vad gärna jag ville vara den här killen. Hur som helst!
Jag åt middag med min flickvän den här kvällen, och bakom oss satt ett par på dejt. Det gick inte så bra. Killen var mest obehaglig och fällde några högst opassande kommentarer. Tjejen såg inte alls bekväm ut.
Tjejen slängde i sig sin förrätt väldigt snabbt, jag antar att hon ville få det överstökat. Killen fortsatte med att kommentera det och sa ”ja, du kan ju åtminstone svälja eller hur?”. Högt.
Tjejen blev röd i ansiktet och sa till honom att det inte var lämpligt, varpå han bokstavligt talat vinkade med handen i en slags schas-rörelse och sa ”äh, lugna ner dig, jag kommer ändå få reda på det om några timmar”.
Jag missade hennes exakta svar eftersom hon gick över till en dämpad ton, men det var ganska uppenbart vad som sades – i helvete heller, dra åt helvete, åt helvete med det här.
Han svarade med ”sötnos jag hämtade dig, jag vet var du bor”. Hon blev helt vit i ansiktet och sa ingenting.
Jag är inte den typen av människa som ”lägger sig i”, men det fanns inte en chans att jag skulle sitta här och låta det pågå. Jag reste mig upp. Jag visste inte vad jag skulle göra, men jag är 23 år, vältränad och var villig att kasta den där j*veln genom en vägg.
Jag var halvvägs ur min stol när en hand landade på min axel. Jag tittade upp och möttes av en medelålders men supervältränad kille som sa ”Lugn… jag tar hand om det här grabben”. Han hade absolut, total övertygelse i rösten…
Han gick över, tog en stol i närheten, vände runt den och satte sig ned med paret. Sedan… drog han fram sin polislegitimation och la på bordet.
Nu blev killen helt vit i ansiktet.
Polisen: ”Så, jag firar min dotters födelsedag lite stilla med min familj när jag hör dig hota den här unga damen, skulle du vilja förklara dig själv?”
Killen: ”Jag, ah, öh, hmm, du förstår…”
Polisen: ”Det var väl det jag trodde. Du förstår, vi har inte mycket till övers för sådant, så just nu funderar jag på om jag ska ringa hit några av mina kollegor som kan ta hand om dig.”
Killen: ”Åh nej, det…”
Polisen: ”Men det skulle avbryta allas middag. Så vad sägs om att du ger mig din legitimation, eftersom jag inte vill att du ska smita från mig, och sedan går du bort till personalen här och betalar din nota. Hela notan, för den här unga damen ska inte behöva gå hungrig på grund av ditt usla beteende. Eller så kan vi välja det första alternativet, det är upp till dig.”
Killen: ”Nej, nej! Det går utmärkt!” (lämnar över legitimationen, reser sig och skyndar snabbt iväg med riktning mot kassan).
Polisen: (medan han skriver ner killens uppgifter) ”Ursäkta för det där fröken, jag hoppas att att jag inte inkräktar men det verkade som att du kunde behöva lite hjälp. Åh, och var inte orolig, om du vill ta det här längre så kan jag ringa över några killar som kan plocka upp honom när han är på väg hem. Vi kan absolut ta det här längre.”
Tjejen: ”Nej, tack så mycket, jag ville springa härifrån för 30 minuter sedan men han var min skjuts.”
Polisen: (går från stenhård polis till tröstande fadersfigur på ungefär en halv sekund) ”Tja, jag är här med min dotter, hon är ungefär i din ålder, kanske vill du avsluta din middag med oss? Vi kan skjutsa hem dig efteråt om du vill, om du inte föredrar att ringa någon annan?”
Tjejen: ”Åh… det skulle vara väldigt trevligt… tack så mycket!”
(Killen kommer tillbaka, liksom rollen som stenhård polis)
Killen: ”Öh, så jag har betalat notan, kanske kunde jag få tillbaka min legitimation…”
Polisen: ”Där har du. Nu har jag dina uppgifter här så jag rekommenderar starkt att du inte vistas i närheten av, eller ens kontaktar, den här unga damen någonsin igen.”
Killen: ”Ja, ja, självklart, jag ber så mycket om ursäkt!”
Killen flydde praktiskt taget från restaurangen, tjejen satte sig och åt med polisen och hans familj och när jag och min flickvän gick därifrån satt de fortfarande runt bordet och pratade och skrattade åt allt mellan himmel och jord.
Det var utan tvekan det bästa sättet jag har sett någon hantera en situation, någonsin.
Den där polisen är min hjälte.”
Jag är så glad att polisen ingrep och såg till att killen slutade trakassera kvinnan.
Han förtjänar en guldstjärna för sin insats – dela för att hylla polisen!