I slutet av 1800-talet var 15-årige hästbonden Jim White ute och red bland bergen i New Mexico när han såg en rökpelare stiga upp från ett hål i marken. Han knöt fast sin häst och sprang till platsen för att titta närmare och upptäckte ett stort, svart hål i berget.
Jim tyckte att rökpelaren såg ut som tornado eller ett vulkanutbrott, men ju närmare han kom, desto mer anande han vad som egentligen kom farandes ut från grottan: tusentals fladdermöss.
”Jag stirrade in i det svartaste och största hål jag någonsin sett. Och från hålet kom fladdermöss, som ur en kokande kittel”, berättar Jim i sin självbiografi.
Och det var inte bara fladdermössen som gjorde Jim nyfiken på den stora grottan. Några dagar senare återvände han med hemmagjorda stegar, för att klättra ned i det svarta hålet. Allting tyder på att han var den allra första människan som vågade sig ned i hålet.
Med hjälp att ytterst primitiva hjälpmedel lyckades Jim ta sig ned cirka 15 meter i grottan. Han hade en lite oljelampa för att orientera sig i det becksvarta mörkret. Jim kunde inte se speciellt mycket, men han förstod redan då att grottsystemet var enormt. Bland annat såg han flera tunnlar som ledde längre in i berget.
Några veckor senare återvände Jim med en mexikansk pojke. Utrustade med mat, vatten och facklor gjorde genomförde duon en 3-dagars expedition nere i grottsystemet. Vad de fann i underjorden måste varit en oförglömlig syn. Överallt fanns otroliga kalkstensformationer.
Myndigheterna fick snart nys om den stora grottan och 1932 öppnades Carlsbad Caverns nationalpark. Besökare hade dock vallfärdat till grottan innan dess, men var då tvungna att gå ned på egen risk. Via rangliga trappor och hala stegar kunde man ta sig ned till 230 meter under jord, men det var en väldigt ansträngande promenad. Speciellt på vägen tillbaka.
Jim hade sedan länge förstått det stora värdet av grottan och tog på egen hand ned turister till de underjordiska salarna. Det stora lagret av spillning från fladdermössen, kallat ”guano”, visade sig vara en riktigt guldgruva. Jim sålde det som gödningsmedel till stora plantage, bland annat till flera fruktodlingar i Kalifornien.
Han utvecklade också en slags hiss för att ta upp så mycket spillning som möjligt. Den primitiva hissen, som i mångt och mycket bestod av en slags hink, användes också för att hissa ned turister i grottan.
Nationalparken skapades dels för att bevara det stora grottkomplexet och göra det lättare för turister att ta sig dit, dels för att bevara den stora och unika fladdermuskolonin i grottan.
Parken innehåller totalt 83 separata grottor, inklusive USA:s djupaste och tredje längsta kalkstensgrotta (487 m).
Många av grottorna är numera lätta att besöka. Man kan ta sig ner både till fots på säkra stigar och med hiss rätt ner till ett turistcentrum.
Stigarna som turisterna går på idag, för att bevittna naturens underverk, är dock i stort sett detsamma som Jim White gick på när han först utforskade grottan. I grottan finns och en inskription från Jim White, märkt med årtalet ”1898”.
Jim namngav också alla grottrum och dessa namn lever kvar än idag. Nedan kan du exempelvis se ”Hall of the Giants”, den största kammaren i grottsystemet. Golvet i rummet är hela 6 hektar.
På vissa ställen reser sig taket mer än 30 meter över golvet.
Stalagmiter är vanliga i kalkstensgrottor. Formationerna bildas på marken av vatten som droppar ner från grottans tak. En del av stalagmiterna i ”Hall of Giants” har vuxit till höjder på över 18 meter. Imponerande!
Inne i grottsystemet finns det också flera pooler och bäckar. Läckert är bara förnamnet!
Av förklarliga skäl utsågs Carlsbads Caverns till världsarv för drygt 20 år sedan. Strax över 400 000 människor besöker grottorna varje år och fascineras av dess innandömen.
Många passar också på att stanna kvar och se när den mäktiga fladdermuskolonin lämnar hålorna för att ge sig ut på jakt efter föda. En stor läktare har byggs intill grottmynningen, så att flera hundra personer kan fascineras av den häftiga showen.
Kolla nedan så kan du gå hur det ser ut!
Håll med om att Carlsbad Caverns verkar vara ett helt fantastiskt ställe? Naturen har verkligen en förmåga att överträffa våra vildaste fantasier.
Jag hade i alla fall väldigt gärna gjort ett besök här!
Dela gärna vidare detta om du vill att fler ska få en inblick i detta fantastiska ställe!