Naturvårdsverket föreslår att 255 arter blir nationellt fridlysta. Världsnaturfonden WWF hade velat se fler hotade arter på listan och varnar för att ändringar i regelverken kan göra fridlysningen tandlös.
I somras fick Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå arter som bör vara nationellt fridlysta, utifrån kriterier satta av regeringen. Nu har myndigheten lämnat ett preliminärt förslag.
Bland annat föreslås igelkott, ål och nejonöga bli fridlysta. Världsnaturfonden WWF välkomnar översynen, men ser brister: politiken har styrt för hårt och satt för snäva kriterier. Endast de mest hotade arterna ska inkluderas och inga arter som kräver aktiv skötsel ska vara med.
Det har lett till att arter i jordbrukslandskapet är underrepresenterade, enligt WWF. Bland arterna som saknas i förslaget nämns doftticka, väddnätfjäril och ekoxe – som i dagsläget är fridlysta.
”Många undantag”
Regeringen har parallellt föreslagit ändringar i fridlysningsreglerna, som enligt WWF riskerar att göra listan tandlös.
– Det är otroligt många undantag i de föreslagna reglerna. Bland annat undantas markanvändning för jord- och skogsbruk helt – förutom när det gäller fridlysta akut hotade arter, säger Emelie Nilsson, expert för naturvårdspolicy på WWF.
Med andra ord räcker det i sådana fall inte att en art är fridlyst, vilket relativt få arter är. Den måste dessutom vara akut hotad för att den ska skyddas, säger Emelie Nilsson.
– Det är så många undantag att det knappt blir något kvar av fridlysningsbegreppet.
Motsvarande skydd
De nya fridlysningsreglerna föreslås träda i kraft i juli nästa år. Naturvårdsverkets lista över arter som bör vara nationellt fridlysta innehåller 255 arter. Enligt verket har många andra arter ett motsvarande skydd genom EU-direktiv och finns därför inte med på listan, bland annat fåglar.