Kenneth och hunden Zigge hjälper till att hitta försvunna personer – nu hjälps vi åt att hylla dessa hjältar!

Då och då händer det att människor försvinner. Påfrestningen för de anhöriga blir enormt svår och arbetet för att hitta personen, död eller levande, blir oerhört viktig.

När en person varit försvunnen en längre tid slocknar ofta hoppet om att denne hittas vid liv. Men sökarbetet måste fortsätta.

Kenneth Edström och hunden Zigge arbetar hängivet för att hitta avlidna människor, så att anhöriga ska kunna få ett avslut.

Tillsammans har Zigge och Kenneth hjälpt till att lokalisera ett tjugotal personer under åren.

Kenneth Edström från Trollhättan var med och startade upp Missing People i sitt lokalområde 2013. Man letade då efter en försvunnen kvinna och fick kontakt med en hundförare vars hund var duktig på att söka efter personer.

Tillsammans med hunden – en Portugisisk vattenhund, och dess hundförare hittade man under kort tid tre försvunna personer.

Hundens förmåga imponerade på Kenneth som inspirerades att skaffa en egen portugisisk vattenhund, för att ytterligare kunna effektivisera sökarbetena.

– Jag träffade så många anhöriga och fick se deras förtvivlan. Sedan var det några fall där det tog jättelång tid innan man hittade vissa personer, och ibland hittade man dem inte alls, säger Kenneth Edström till Newsner.

Fick hjälp av bårhus

Förmodligen går det ungefär lika bra att lära vilken hundras som helst att bli en bra likhund, tror Kenneth. Att träna en hund till att lära sig uppgiften låter som ett svårt uppdrag, men inte enligt Kenneth.

– Nej, det är jättelätt. Det är bara om man krånglar till det som det blir svårt.

Kenneth beskriver hur han tränade Zigge till att bli likhund.

– Jag tog kontakt med en person som arbetar på ett bårhus. Där lämnade jag en metallplatta, en frigolitskiva och en liten kökshandduk. Sedan bad jag de som arbetade på bårhuset att lägga de här materialen vid en död kropp i 24 timmar.

Med respekt för den döda personens anonymitet så väntade Kenneth i några månader innan han hämtade materialen.

Därefter började träningen där hemma, vilket gav snabba resultat. Kenneth lät först Zigge lukta på metallplattan, så fort han nuddade den blev han belönad med godis. Successivt ökade Kenneth avståndet och Zigge förstod snabbt vad han skulle göra för att få sin belöning.

– Jag tittade på nätet efter hur man får en hund att söka efter kantareller. Sedan bytte jag bara ut doften, det blir ju sak samma egentligen. Så det fungerade jättebra, säger Kenneth Edström.

Känt vittring på uppemot 4 km

Hundars luktsinne är verkligen imponerande. Kenneth berättar om ett par exempel då Zigge visat vad sitt luktsinne går för.

– I en stad i Småland så var det en person som var avliden högt uppe på ett berg. Då fick han vittring på ungefär fyra kilometer.

Zigge och Kenneth har hängt ihop sedan Zigge var valp, han är i dag åtta år gammal. Kenneth har tappat räkningen över hur många sökningar de deltagit på, men menar att de lokaliserat minst 20 personer med säkerhet.

Kenneth är i dag inte längre med i Missing People, efter att de då införde en regel som förbjöd likhundar att delta gick han ur. Det har dock inte stoppat honom från att fortsätta.

– Jag tyckte det var så omoraliskt att man lät 18-åringar gå ut och leta efter en förmodat avliden klasskompis. Då tyckte jag att det var bättre att jag gjorde det, säger han.

Arbetar självständigt

Kenneth blir aldrig kontaktad av vare sig polis eller andra organisationer, utan håller sig uppdaterad genom media på personer som försvunnit. När något fall dyker upp så tar han med Zigge i husbilen och åker dit, helt frivilligt och ideellt.

– Sedan jag blev pensionär är man ju tvungen att fylla livet med något vettigt, alla kan inte sitta och mata duvorna i stadsparken.

Kenneth och Zigge är ute och söker uppskattningsvis omkring hundra dagar per år. Ofta fungerar kontakten med polisen bra, men i vissa fall så upplever Kenneth att sökarbetet hade gått mycket bättre om polisen lyssnat mer på privata sökare.

– Vi hittade en person vid vattnet efter tre veckor. Men vi hade hittat personen vid första söktillfället om de inte hade i stort sett förbjudit oss från att söka.

Ett känslosamt men viktigt jobb

Det är ett arbete som kantas av mycket mörker och dystra människoöden… Nästan alla personer som han och Zigge har hittat har befunnit sig under vattnet.

– Det finns en spänning i det här som gör att så länge man söker så är det inga problem. Det jobbiga är när man hittar en kropp. Ofta är det dykare med och då backar jag undan så får de hantera det.

Men vissa har han sett med egna ögon, vilket är extra jobbigt när man som Kenneth har ett fotografiskt minne. Men de fall som förföljer honom främst är de som fortfarande inte hittats.

– De fall som jag har svårast för att glömma är de som inte har klarats upp. Det gnager ju hela tiden.

Anhöriga har rätt att få ett avslut

Av anhöriga har Kenneth och Zigge mötts av stor tacksamhet, även fast det naturligtvis är svåra besked för dem…

– Bekymret när vi lokaliserar en person är att det sista hoppet då släcks för att personen kanske lever och håller sig undan någonstans. Så det är ju kluvet. Men det är bättre att få det beskedet än att inte få något besked alls, åtminstone när det gått en längre tid, säger Kenneth.

Zigge
Foto: Privat

Stort tack Zigge och Kenneth för det utomordentliga arbete som ni gör!

Hjälp till att hylla dessa hjältar genom att dela artikeln med dina vänner på Facebook!