Som hundägare finns det inget mer hjärtskärande än när ens följeslagare försvinner.
Någon som vet hur jobbigt det är är Ashley som för bara någon vecka sedan fick reda på att hennes älskade vän Spunky drabbats av cancer.
Trösten hon nu fått av att vännerna gått ihop och uppfyller hundens önskan är verkligen hjärtvärmande.
Deras vänskap tog sin början när Ashley studerade i snöiga Wisconsin. Spunky hade en brokig uppväxt och hamnade på djurhem, men ända sedan dagen han adopterades av Ashley har han varit världens lyckligaste vovve. I fyra år levde de tillsammans i det vackra vinterlandskapet och Spunky visste inget bättre än att låta timmarna gå bland snödrivorna.
– Han älskar snö! Både att äta det och att leka i det. Han är en riktig snöhund, säger Ashley tll The Dodo som skriver om den gripande händelsen.
Förra veckan kom orosmolnen. Spunky ville inte äta och det efterföljande besöket hos veterinären gav det allra värsta tänkbara beskedet. Spunky har fått cancer och varken cellgifter eller operation kommer att hjälpa. Veterinärens råd var att boka in en tid för att låta hunden somna in, allt för att den inte skulle behöva lida.
Ashley följde med sorg i hjärtat proffsens inrådan och bokade tid kvällen därpå.
Men någonting skavde i hjärtat. Ashley hade gett Spunky ett löfte. Ända sedan de båda flyttade från Wisconsin till Austin 2008 har vännerna drömt om att få leka i snön tillsammans igen. Vädret i Austin är varmt och någon snö är inte att tala om.
Ashley påmindes om de ord hon uttalat till sin hårige vän om att han någon gång skulle få se snö igen. Efter besöket hos veterinären blev hon nästan panikslagen. Skulle hon behöva svika löftet till den varelse hon älskar mest på jorden?
Den här berättelsen är ännu ett exempel på vilken godhet det finns hos många hundälskare. Ashleys vänner på djurhemmet Austin Animal Center insåg hur hårt det tagit på Ashley att hennes kompanjon skulle lämna henne och startade en insamling för att Spunky skulle få uppleva snö en sista gång. Tiden var knapp – men man lyckades. Genom gemensam ansträngning kunde man samla ihop pengar för att hyra en snömaskin, och trots att det inte var riktig snö förvandlades Ashleys bakgård till ett fluffigt Wisconsin.
Spunky var hemma igen, och även fast vovven ser lite förvånad ut tror Ashley att han tyckte om deras stund där på gården. Man blir nästan tårögd om man tänker på att Spunky nästan ser ut att sitta där snällt för Ashleys skull – som att han behövde vara stark och inte hon.
– Ska jag vara ärlig tror jag mest att han satt där och var glad för min skull, säger hon.
Nu har historien fått en lite otippad vändning då Spunkys tid hos veterinären ställdes in. Enligt Ashley så lever hunden dock på lånad tid, och hon har försökt tillbringa så mycket tid som möjligt med Spunky. Det enda hon kan göra nu är att skämma bort honom med kärlek.
När dagen väl kommer då de båda måste säga farväl till varandra, så lär hon minnas hur den heroiska insatsen av vännerna gjorde att de fick ett sista snöäventyr tillsammans. För det kommer nog Ashley att vara evigt tacksam.
– Hur vackert är det inte att en grupp människor gjorde att det började snöa i Texas på sommaren? Allt för en hund skull. Min hund. Min Spunky.”
Blev du också berörd av den här fina historien? Dela gärna med dina vänner!
Newsner Djur står på djurens sida. Gilla om du också gör det.
