Barn som utsätts för mobbning drabbas oftare av självmordstankar än andra barn, vilket i många fall också leder till självmordsförsök och ibland fullbordade självmord.
I Sverige beräknas omkring 45 barn ta sitt liv varje år som en direkt följd av mobbningen, skriver SVT.
Det är en siffra som vi aldrig kan acceptera och som vi måste jobba ännu hårdare för att få ned, till noll.
Felix Alexander från Worcester, England var bara 17 år gammal när han begick självmord genom att hoppa framför ett tåg.
Den blyga tonåringen såg inte någon annan utväg efter mer än sju år av tortyr från sina klasskamrater.
Nu har hans mamma skrivit ett brev, som jag tycker att alla borde ta sig tid att läsa.
För sju år sedan berättade Felix för sina klasskamrater att hans föräldrar vägrade låta honom spela tv-spelet ”Call of Duty: Modern Warfare 2”.
Det kan tyckas som en ganska harmlös sak att säga, men konsekvenserna blev dödliga. Felix klasskamrater började först reta honom, sedan ignorerade de honom, för att sedan ta upp mobbningen med full kraft igen.
Trakasserierna skedde mestadels på nätet. Efter år av glåpord och hån mådde Felix så psykiskt dåligt att han inte ville leva längre. Han kunde att helt enkelt inte ignonera den ständiga förnedringen och alla grymma påhopp och såg bara en utväg – att avsluta sitt liv.
Felix mamma, Lucy, skrev ett öppet brev 6 månader efter sin sons självmord.
Hon ville att alla ska skulle veta exakt vad det var som dödade hennes son och vilka konsekvenser mobbing kan få.
Mamman skrev följande:
”Den 27 april 2016 tog vår vackra 17-årige son sitt eget liv. Han bestämde sig för att göra detta eftersom han inte kunde hitta något annat sätt att bli lycklig på. Hans självförtroende och självkänsla hade urholkats under en lång tid, han mobbades under hela gymnaiset.
Det började som en utfrysning och isolering från klasskamraterna, med i och med tillkomsten av sociala medier blev det ännu grymmare och tuffare. Människor som aldrig ens hade träffat Felix hånade honom på sociala medier. Han upplevde det som svårt att skaffa nya vänner, eftersom ingen ville bli kompis med skolans ”mest hatade kille”.
Felix skolarbete blev lidande, för honom var det en kamp varje dag att ta sig till plugget. Han bytte skola en gång, något som han aldrig skulle övervägt innan, eftersom han var livrädd för det okända och skräckslagen inför att träffa nya människor. Han kände sig så värdelös, en annan skola skulle inte göra någon skillnad, tänkte han.
Men Felix skaffade sig nya vänner på den andra skolan. Elever och lärare beskrev honom som en smart, snäll och omtänksam kille. Han var dock så illa skadad av mobbningen, isoleringen och trakasserierna han upplevet tidigare att han inte såg de människor som verkligen brydde sig om honom.
Jag skriver inte detta brev för att få sympati, jag skriver det eftersom det finns så många fler barn likt Felix, som måste vakna upp till den grymma värld vi lever i.
Därför vädjar jag till alla barn att ALLTID vara snälla, att aldrig stå och se på och att alltid slå larm om man upptäcker mobbning. Att vara en person som är beredd att stå upp mot orättvisor. För du kommer aldrig att ångra du var en god vän.
Jag har fått höra att ”alla inte menar vad de skriver på sociala medier”. Mobbning och elaka kommentarer avfärdas ofta som ”skämt”, eftersom många inte kan se effekten av deras egna ord.
Jag såg nyligen ett citat på Facebook och det fick mig att fundera på om jag skulle skicka det vidare på sociala medier. Var citatet sant? Är det som står vänligt? Behöver jag göra det?
Våra barn måste också förstå att våra handlingar får konsekvenser och att människor kan tar skada av saker de läser på internet. Ibland har det även en dödlig utgång.
Alla barn deltar inte i mobbning på nätet, men många kan vara en del utav trakasserieran, när ingen säger ifrån. Om ingen rapporterar mobbning eller ryter ifrån mot elakheter, då får mobbaren ännu mer luft under sina vingar.
Jag vädjar också till ALLA lärare att hålla utkik efter tecken på barn som har det tufft. Dåliga betyg eller ovanligt beteende kan signalera ett rop på hjälp. Lyssna på oroliga föräldrar och titta på hur ungarna fungerar socialt.
Finns det någon som alltid sitter ensam på rasterna eller lunchen? Är någon som alltid är tyst, eller kanske extremt högljudd och stökig? Jag förväntar mig inte att lärare ska vara psykologer, men de har en unik inblick i barnens vardag och en skydlighet att agera om någon ropar efter hjälp.
Utbildning är också en viktig del av förändringen. Barn måste lära sig att bemöta varandra med respekt och vänlighet, redan från tidig ålder. Nu för tiden har ungar smartphones i ung ålder, det är viktigt att vi lär dem hantera telefonerna och läsplattorna på ett ansvarsfullt sätt.
Slutligen vädjar jag till ALLA föräldrar. Var nyfiken på vad ditt barn gör på nätet. Ta reda på vilka sociala medier de använder och se till att det använder dem på ett lämpligt sätt.
Ingen vill tro att deras barn är en mobbare, men ni skulle bli chockade om ni visste vilka ”fina” elever som gav sig på min son Felix och är ansvariga för att han inte finns längre.
Även om ditt barn bara sa något hemskt en gång, så är det fler barn som kommer göra det under en vecka, det blir ganska många elaka kommentarer sammantaget. Gruppchattar kan vara ett särskilt problem, där det lätt blir en fest i hårda ord och trakasserier.
Och det är för enkelt att säga ”Varför inte bara stänga barnet från sociala medier? De behöver inte läsa det som står där!”
Men faktum är att många unga människor kommunicerar på nätet i dag, vilket i och för sig leder till att de har svårt att prata med varandra, ansikte mot ansikte.
Vid flera tillfällen blockerade vi alla sociala medier från Felix, eftersom det orsakade så mycket lidande för vår son. Men det isolerade honom bara ytterligare och han kände att det var ett straff, inte ett skydd.
Titta på dina barns Twitter, Instagram, Snapchat, Googlechat och Facebook.
Hjälp dem att förstå att om de skriver eller publicerar något som de inte vill att deras föräldrar ska läsa, då borde de nog inte skriva det heller. Hjälp dem att fundera själva, innan de lägger ut saker.
Vad tittar barnen på i mobilerna när de är ensamma i sina rum? Våld och porr är väldigt lättillgängligt idag, det ger barnen en skev uppfattning av verkligheten.
Vi har ett kollektivt ansvar för att förhindra att fler unga liv går förlorade, bara på grund av grymhet och mobbning.
Du har nog märkt att jag upprepat ett ord ganska många gånger i denna text. Jag tänker inte be om ursäkt för det. Ordet är vänlighet. Jag läste upp detta på vår sons begravning.
Var alltid snäll, för man vet aldrig vad som finns i någons hjärta eller tankar.
Våra liv kommer aldrig bli detsamma som efter förlusten av vår underbara son. Så snälla, låt det inte hända att någon annan familj.
Det är för sent för Felix nu, men förhoppningsvis Lucy ord kommer nå tillräckligt många människor i tid, för att göra en skillnad.
Dela gärna vidare hennes brev om du också vill se fler ta ett större ansvar mot mobbning! Ingen kan göra allt, men vi kan alla göra något.
