När det kommer till världens bäst utbilda elever är Japan ett föregångsland.
Enligt den största globala skolrankingen, som publiceras av OECD, ligger Japan på fjärde plats.
Undersökningen testar elevernas kunskaper i matematik och naturkunskap och Sverige hamnade rätt långt ned på listan, på plats 38.
Här är 9 anledningar som bidragit till Japans framgångsrika utbildningssystem.
1. Först uppförande – sedan kunskap
Akademiska kunskaper anses inte vara det viktigaste under japanska elevers första tid i skolan. Istället fokuserar läraren mer på gott uppförande, respekt för både djur och människor, god självkontroll, samtal och naturfrågor.
Upp till 10 års ålder testas bara elevernas formella kunskaper sporadiskt och barnen har alltid 10-15 minuters paus mellan lektionerna.
2. Ingen städpersonal
Skolarna hyr inte in några städfirmor, som vi ofta gör i Sverige.
I stället är det eleverna själva som sköter städningen av klassrum, toaletter och korridorer. Tanken är att barnen redan i ung ålder ska lära sig jobba tillsammans, att respektera varandra och andras arbete.
Eleverna vet också att det blir jobbigt om de skräpar ned för mycket, eftersom det är de själva som får städa upp efteråt.
3. Närvaron är 99,99%
Att komma till lektionerna är en självklarhet i Japan. Det förekommer i stort sett ingen skolkning eller förseningar.
På rasterna kan det visserligen vara bullrigt och mycket lek, men när läraren väl drar igång lektionen är det fullt fokus som gäller.
3. Lunch äts tillsammans i klassrummet
För att skapa ett starkare band elever och lärare emellan äter alla låg- och mellanstadieelever i sina klassrum.
På de allra flesta skolor är skolmaten lagad från grunden och innehåller en väl avvägd blandning av fisk, kött och grönsaker. Ungarna får själva hämta och servera maten.
4. Respekterade och kunniga lärare
Att vara lärare i Japan innebär hög status, lärarna har därför stor möjlighet att påverka innehållet i läroböckerna.
Men det är ingen självklarhet att du faktiskt får jobba som lärare, även om du har en lärarexamen. När du söker ett lärarjobb måste du först göra ett prov baserat på kunskaperna i ditt ämne, samt ett pedagogik-test.
Om man exempelvis vill bli mattelärare ska man veta vad barn brukar missförstå när det kommer till matematik, och hur man kommer runt det. Först efter det kan läraren få komma på intervju och tillfälle att visa sina andra färdigheter.
Japanska lärare får också en mentor när det börjar på skolan. Officiellt varar mentorsperioden i 3 år men det är ovanligt att en ny lärare går som ”lärling” under 5-10 år.
Grupper med olika erfarna lärare brukar också planera lektionerna tillsammans. Sedan undervisar en av lärarna medan de andra studerar eleverna reaktion på lektionen.
5. Extraklasser är populärt
Det är vanligt att japanska barn, redan från ung ålder, tar privatlektioner efter skolan.
Lektionerna brukar hållas på eftermiddagarna, men det är inte ovanligt att elever studerar extra under lov och på helger.
6. Utmaningar istället för kompromisser
I Japan finns det en nationell läroplan där det står klart och tydligt vad som krävs av eleverna i varje årskurs. Alla elever i klassen förväntas uppnå samma resultat, oavsett svårighetsgrad.
I Sverige försöker vi kompromissa på ett annat sätt, om en elev har tufft att lära sig vissa saker kan barnet få lättare uppgifter. I Sverige uppger 53 procent av lärarna att de ger eleverna olika uppgifter baserat på kunskapsnivå, i Japan ligger siffran på 22 procent, enligt Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker.
De japanska eleverna har alla samma mål, men istället för att barnen får olika uppgifter med olika mål, får japanska elever olika mycket hjälp för att nå målet.
7. Japansk kultur = viktigt
På japanska skolor värderas landets kultur högt, Shodo-kalligrafi och den populära diktformen haiku är minst lika viktigt att lära sig som andra skolämnen.
Under dessa lektioner får barnen lära sig att respektera landets traditioner.
8. Livet på universitetet
Japanska elever har ofta hög press på sig, vilket inte alltid är positivt. Men efter grundskolan och gymnasiet börjar det roliga.
Universitetsåren ses därför som en liten semester, där eleverna kan koppla av innan de kastas in yrkeslivet. De allra flesta tar förstås sina studier på allvar, men det är inte riktigt lika högt tempo som under de tidigare skolåren.
Visst finns det en hel del att lära från japanska skolor?
Dela gärna artikeln på Facebook om du håller med!
