Vissa människor har verkligen svårt att respektera sina medmänniskor och många av dem tycks helt sakna empati. Alla har vi olika bakgrund och befinner oss på olika vägar i livet och på grund av det förtjänar ingen att hånas eller förnedras. Den här mannen verkar uppenbarligen inte veta hur man ska bete sig på rätt sätt bland sina medmänniskor, men ibland händer det att dessa elaka personer får det de förtjänar. Den här berättelsen är just en sådan. Därför fick den mig att jubla högt när jag läste vad som hände på slutet. Även om jag inte vet om det hänt på riktigt så är den här historien så bra att jag bara ville dela den med er. Om du gillar den också får du gärna dela den vidare när du läst den.
Jag står i kön för att betala. Framför mig har jag en välklädd herre i 40-årsåldern som bär kostym och slips. Framför honom står en ensam mamma med sin son. Jag är 25 år och ganska enkelt klädd och bär ett par slitna jeans med en t-shirt till och har långt hår som hänger ner till ögonen.
Den manliga kunden till mamman: ”Tror du att du kan skynda på lite! Vissa människor är faktiskt viktiga och har platser de måste vara på!”
Kund nummer två, den ensamma mamman, fumlar med sina pengar. I sin korg har hon endast basvaror samt vad som verkar vara en födelsedagstårta till hennes barn. Hon mumlar något om att pengarna inte räcker och bestämmer sig för att skippa tårtan.
Den manliga kunden: ”Men snälla, måste du slösa på allas tid om du inte ens kan betala för din skit! Eller du kanske behöver mer socialbidrag från staten som jag betalat med min skatt?!”
Nu känner jag att jag inte orkar höra på honom längre och bestämmer mig för att säga något och knackar honom på axeln.
Jag: ”Hörrudu, det räcker nu va!”
Den manliga kunden: ”Och vem tror du att du är egentligen? Jag kan informera dig om att jag är högt uppsatt chef på (här säger han namnet på ett stort fraktföretag), och ingen talar sådär till mig.”
Jag backar undan lite och blir genast mer respektfull.
Jag: ”Jag är ledsen min herre. Jag hade ingen en aning om att du var så viktig. Skulle jag möjligen kunna få ditt visitkort?”
Med ett hånleende räcker han över ett visitkort och jag ser att han verkligen är den han utger sig för att vara.
Jag: ”Tack, och här får du mitt visitkort.”
Den manliga kunden: ”Varför i h-vete tror du att jag vill ha ditt….”
Plötsligt blir han likblek i ansiktet när han på mitt visitkort läser att jag är delägare i samma fraktföretag som han är högt uppsatt chef på.
Jag: ”Nu när jag vet ditt namn kommer jag se till att ringa din högste chef och se till att du blir avstängd. Får jag höra att du betett dig på liknande vis igen kommer du att få sparken.”
Den manliga kunden stammar lite till svar innan han bokstavligen springer ut ur affären. Jag betalar för mammans tårta och gav henne till och med lite extra så att hon skulle ha råd att köpa en leksak i present till sin son.
Tycker du också att den här otrevliga mannen fick vad han förtjänade? Då får du gärna dela den här vidare så att fler kan få njuta av den.
