I 3 års tid satt en hemlös man vid exakt samma gathörn i Webster, Texas.
Oavsett väderlek kunde du hitta honom på samma plast – det spelade ingen roll om det var stekande sol eller om det ösregnade.
”Någon måste göra något åt den där killen”, brukade lokalinvånarna muttra när de åkte förbi mannen.
Ingen orkade någonsin ta sig tid att ta reda på varför den unge mannen alltid samma i samma hörn, dag ut och dag in.
I alla fall inte tills en kvinna vid namn Ginger Sprouse stannade till. En dag bestämde sig Ginger för att köra upp upp brevid honom och vevade ned rutan.
Hon fick veta att den hemlösa killen hade ett namn; han hette Victor Hubbard och var 32 år gammal.
Som de allra flesta hade misstänkt var Victor hemlös – men få visste att han också led av en psykisk sjukdom.
Ginger frågade också varför Victor stod vid samma gathörn i över tre års tid.
Anledningen skulle komma att förändra båda deras liv för alltid…
Ginger Sprouse är en hustru och mamma som bor i Webster, Texas. Hon och hennes make Dean driver en kockskola som heter Art of the Meal.
Under en lång tid, precis som de flesta andra i staden Webster, hade Ginger noterat en hemlös man i en av stadens korsningar.
Mannen satt alltid på exakt samma fläck vid gatuhörnet – i regn som solsken – varje dag under tre år.
”Någon borde ta tag i det och göra något åt den där killen”, hörde Ginger sina vänner muttra.
En dag körde Ginger fram till den hemlösa mannen, vevade ned bilrutan och började prata med honom.
Det var då hon snart fick veta den hjärtskärande anledningen om varför Victor suttit kvar vid samma gathörn i tre års tid.
Victor Hubbard är 32 år gammal. Han kämpar med en psykisk sjukdom, är hemlös och har levt ensam sedan hans mamma lämnade honom för tre år sedan.
Gatuhörnet var det sista stället där Victor såg sin mor och ingen hade sett henne sedan dess.
Victor väntade där i tre år, i hopp om att hon skulle återvända och hämta honom.
Ginger kände ett omedelbart band till Victor när hon hörde hans historia. Och i takt med att årstidern förändrades från höst till vinter, blev hon orolig för hans hälsa där ute ute i kylan.
Hon började därför besöka Victor på sina lunchraster. Efter ett tag blev paret vänner och Victor gick med på att komma till Gingers hus när helst han ville, för att slippa kylan och få lite mat.
Men Gingers engagemang slutade inte där.
Under de kommande tre månaderna hjälpte hon Victor att gå en psykiatrisk behandling, hon fick honom bort från gatan och gav honom ett jobb på sin restaurang.
Ginger fortsatte också att dokumentera Victor liv och berättelse på en Facebook-sida som heter This is Victor.
Sidan fick snabbt tusentals följare. Många berördes av Victors levnadsöde och stöttade honom på olika sätt.
Snart ställde hela staden upp för mannen som de nonchalant tittat på i gatuhörnet under tre års tid.
När de förstod vad han gått igenom var bollen i rullning.
Folk donerade kläder och förnödenheter, de samlade ihop pengar för att täcka läkarbesök och ögonundersökningar.
Tillsammans fick Ginger in 150 000 kronor när främlingar från hela USA gick samman och donerade vad de kunde.
Victor lade på sig en hel del välbehövliga kilon och kan nu äntligen se klart – på mer än ett sätt.
Men kanske viktigaste av allt? Genom att berätta Victors historia har människor i hela USA fått upp ögonen för den där fina killen som folk tidigare bara betraktat som något störande i gatufasaden.
Efter att denna solskenshistoria spridits över stora delar av världen fick Ginger kontakt med Victors farbror.
Han bodde på andra sidan delstaten Texas, men körde direkt till Webster när han läste om Victor.
För några veckor fick även Victor återförenas med sin mamma.
”Vi pratade en stund och det kändes verkligen som jag uträttat någonting”, säger Victor till nyhetskanalen KHOU.
Ingenting av detta skulle dock ha varit möjligt utan Ginger.
”Hon kom in i mitt liv och räddade mig. Det är jag evigt tacksam för”, säger Victor.
Även Ginger har fått sig en tankeställare efter hennes och Victors otroliga resa.
”Han inspirerar mig. Om han kan vara snäll, stolt och sprudla av glädje – då kan jag också göra det”, säger hon.
Ibland krävs det bara en vänlig och engagerad person för att starta en fantastisk kedja av goda handlingar.
Jag blev verkligen rörd i själen när jag läste denna solskenshistoria och jag hoppas verkligen att den kan inspirera andra att bry sig om dem som kanske inte alltid har det så lätt.
Även om den utspelar sig i USA, så bär den på ett budskap som jag tror vi alla kan ta till oss.
Dela gärna vidare Victor och Gingers starka berättelse på Facebook så att vi tillsammans kan visa hur mycket godhet och vänlighet det kan finnas i världen när vi hjälps åt!
