Ingen ska någonsin behöva begrava sitt tonårsbarn.
Särskilt inte när det rör sig om unga människor som fullständigt sprudlar av liv, drömmer stora drömmar och samtidigt får oss äldre att känna hopp om framtiden.
I april slog tragedin till i två små samhällen i norra Indiana, USA.
I kyrkorna var man inte bara tvungen att begrava en, utan två unga människor som förlorat sina liv i en väldigt otäck bilolycka.
Tonårsparet, som var älskat av många, finns nu bara kvar i hjärtat och minnena hos de vänner och familjemedlemmar som kände dem bäst.
Den 3 april körde 18-årige Ethan Richman på motorvägen i Indiana, tillsammans med sin 19-åriga flickvän Lea Byers.
Ethan och Lea var väldigt förälskade och gick på samma skola, båda drömde om att vidareutbilda sig till sjuksköterskor på universitetet.
Ironiskt nog hade tonåringarna deltagit i en minnesgudstjänst tidigare samma dag och var på väg hem när tragedin slog till med full kraft.
En 86-årig förare hade kört upp på motorvägen i fel körriktning och smällde rakt in i Ethan och Leas bil – de var chanslösa.
Alla tre dödförklarades direkt på platsen efter den våldsamma kraschen.
Avtrubbade av sorg, förberedde familjerna begravningar för sina nära och kära. De försökte göra det bästa av en oerhört sorglig och hjärtskärande situation.
Ethans mamma, Laura Richman, höll huvudet högt när hon deltog på sin älskade pojke minnesstund strax efter dödsolyckan.
Hon bad alla närvarande, vänner som familj, att ge henne det ingen annan kunde ge – deras egna, personliga och finaste minnen av Ethan.
”Jag har stor sorg, men jag ville höra er berätta om Ethan. Tala om hur han fick dig att skratta. Berätta en rolig historia om honom”, sa mamma Laura, enligt Herald Bulletin.
Och även om det gjorde mycket ont att lyssna på alla historier och minnen om Ethan, hjälpte det Laura och familjen att läka.
Självklart skulle såren aldrig försvinna, men de bleknande en aning när Ethans ljusa minne hela tiden gjorde sig påmint.
”Han hade en särskild förmåga att få folk att skratta”, berättar Ethans vän Breanna McGauhey och fortsätter:
”Han var alltid positiv, oavsett situation”.
”Jag vill att han ska bli ihågkommen på samma sätt som han levde”, säger Ethan yngre bror, Lucas Richman.
”För den utåtriktade person han var, han gjorde alla i sin närhet glada”.
Bara en månad efter dödsolyckan, firade Laura Richman hennes första mors dag utan sonen vid sin sida.
”Det känns fortfarande som en mardröm jag inte kan vakna upp från. Det känns som mitt hjärta har slitits från mitt bröst och att någon håller det framför mig, medan jag sakta tittar på och ser det sluta slå”, skriver hon på Facebook .
Men trots smärtan finner Laura tröst i att hon har ett otroligt stöd från nära och kära.
”Ibland när allt känns hopplöst kan jag plötsligt känna ett lugn komma över mig, eftersom jag vet hur många det finns där ute som ber och bryr sig”, säger hon.
På dagen för begravningen skedde också något väldigt fint, en gest som kom från båda familjerna till Lea och Ethan.
Lea föräldrar hade beslutat att placera en del av sin dotters aska tillsammans Ethan.
Lea och Ethan var redan en del av varandras familjer och alla var överens om att de också skulle få vara nära varandra, för alltid.
Ethan bästa vän, Kamren Starkey, tröstar sig med vetskapen om att Ethan och Lea gick bort tillsammans.
”Om någon av dem hade överlevt kraschen, skulle de ha krossat personen fullständigt”.
Tyvärr skördar trafikolyckor alldeles för många oskyldiga liv, Ethan, Lea och den 86-årige mannen är dystert exempel på detta.
För när det handlar om barn blir det extra jobbigt – sorgen och saknaden finns där hela tiden, vissa dagar är lättare än andra. Men såren läks aldrig, oavsett hur länge tiden går.
Ska man dock ta med sig något från denna sorgliga historia är det att vi alltid kan vårda minnet av våra anhöriga.
Det minsta vi kan göra för de som inte finns hos oss längre är att försöka överbrygga sorgen med glada och positiva minnen, annars är det lätt att man gräver ner sig.
Dela gärna vidare denna artikel om du håller med!
