Juletider kan vara stressiga för alla människor. Det är så mycket press på att köpa julklappar till familj och vänner, bjuda på julbord och fest, och allting ska vara helt perfekt. Det är inte bara en känslomässig påfrestning utan också någonting som svider i plånboken.
Trista Murphy är smärtsamt medveten om just detta. Hon arbetar som servitris på caféet Dennys i USA, och hon sliter för att allting ska gå runt varje månad för hon själv, och hennes familj.
På jobbet är Trista alltid ett enda stort leende, oavsett dagsform, och gör allt för att kunderna ska vara nöjda. Nyligen var det dock extra svårt med tanke på särskilda omständigheter.
Hennes bil hade gått sönder och behövde lagas, vilket hon behövde betala en dyr räkning för. Och sist men inte minst hade hon inte köpt några julklappar till barnen ännu. Hur skulle hon ha råd med allt detta?
Det var då ett julmirakel skedde. Historien delade hon med sig på Love What Matters.
Läs den här nedanför.
”I går morse var jag så stressad att jag knappt kunde fungera. De flesta av mina julklappar var inte köpta, min bil gick sönder och var tvungen att bogseras (med en räkning på 5000 kronor), och det är bara en vecka kvar till julafton. Jag gick till jobbet och förstod inte hur jag skulle klara av detta. Jag skulle kunna ta några extra pass och göra lite andra jobb. Men det skulle betyda att jag blir tvungen att betala för en barnvakt också. Jag kunde inte koncentrera mig på jobbet. Oavsett, så klistrade jag på ett leende och betedde mig som om det var en helt vanlig dag. Det var otroligt dött på jobbet och jag visste med säkerhet att jag var körd! Jag fick en servering, tre män. Alla såg en aning smutsiga ut och med tanke på deras uppträdande tänkte jag att det skulle bli helt normalt med dricks. Den äldsta av dem tre frågade mig hela tiden om julen. Jag sa bara till honom att jag firar den för mina barns skull, men utöver detta så är jag inte speciellt förtjust i den. Han skojade om att han kunde klä ut sig till jultomte. Jag (som alla andra servitriser) lät honom tro att jag var gift och behöll en trevlig, men ändå distanserad, konversation.”
”När jag gav honom notan, sa han till mig att jag skulle följa med honom för att betala i kassan. Jag berättade att det är hovmästarinnans jobb. Han insisterade dock på att jag skulle göra det. Jag tyckte det var lite konstigt, men gjorde det ändå. När han satte kortet i kortmaskinen hade han ett stort leende på läpparna.”
”Kvittot skrevs ut och jag var nära på att svimma! Jag kollade på den här mannen, mitt ansikte var vitt som snö, och jag hade tårar i ögonen. Han bara log och sa: ”God jul, fröken”, och dansade nästan ut ur restaurangen. Han kom tillbaka en snabbis bara för att kolla så att jag inte hade fått en hjärtinfarkt. Jag kanske får det nu istället! Jag vet inte vad den här mannen heter, men jag hoppas han inser att han bokstavligen räddade julen för mig och mina barn. Goda människor existerar faktiskt fortfarande. I går var dagen då jag mötte jultomten.”
Döm aldrig en bok efter omslaget – det tycker jag den här historien får påminna oss om. Och på samma gång påminner den oss om att trots allt vi ser på nyheterna så kan världen vara en varm plats där godheten och medmänskligheten alltid finns runt hörnet, när vi minst anar det.
Nu tycker jag vi alla trycker på dela-knappen, så att den här gesten får den uppmärksamhet den förtjänar. En sådan godhjärtad gåva ska inte gå obemärkt förbi!
