Det finns många hjältar i vår historia.
Medan vissa blivit ordentligt hyllade har andra svävat betydligt lägre under radarn.
En av dessa är Stanislav Petrow.
Hade Stanislav inte litat på sin intuition hade en händelse kunnat leda till ett tredje världskrig som dödat upp emot 750 miljoner människor.
Länge blev hans handlingar okända, och Stanislav berättade inte ens för sin fru om det den nervkittlande natten 1983.
Det var först 15 år senare som en överordnad berättade för media om händelsen, och Stanislav fick den uppmärksamhet han alltid förtjänat. Han dog den 19 maj i år.
Det var den 26 september 1983, som hade kunnat bli dagen då ett tredje världskrig bröt ut om det inte vore för Stanislaw.
Han lyckades undvika tragedin på grund av sin snabbtänkthet och rejält med is i magen.
Det var mitt under det kalla kriget, som pågick mellan USA och Ryssland, när det konstant låg oroligheter i luften.
Både öst och väst satt ständigt som på nålar och väntade på en kärnvapenattack.
Den då 44-årige Stanislav jobbade på sovjetiska militärhögkvarteret och övervakade satelliten för att se om det var några missiler på väg.
Stanislav hade själv programmerad utrustningen som tillät honom att se missilerna tio minuter snabbare än med radarn de tidigare använt.
På så sätt kunde de snabbt gå till motattack och döda motståndarna innan de själva hann bli träffade.
Strax efter midnatt den 26 september 1983 ljöd larmet, en amerikansk missil var på väg.
Alla riktade sin uppmärksamhet mot Stanislav som var den som skulle meddela om attacken så att en motattack kunde förberedas.
Något som hade kostat miljoner människor livet.
Men han tvekade.
Han tyckte att det kändes orimligt att USA bara skulle anfalla med en raket, så han fastslog att det var falskt alarm.
Strax därpå kom ett nytt larm.
Ytterligare fyra raketer var på väg mot Ryssland. Men även denna gången hade Stanislav is i magen.
Han gick på sin magkänsla och sa att det även denna gång var falskt alarm, skriver brittiska Independent.
Självklart var han nervös medan de spänt väntade för att se om det var en riktig attack.
Efter en stund gav radarn svar på det alla väntat på – sikten var klar, och det var inga kärnvapen på väg.
Systemet hade antagligen reagerat på något ovanligt väderfenomen vilket lett till den falska informationen.
Men han själv tyckte inte att han var någon hjälte – han var bara rätt man på rätt plats.
Bara ett år efter händelsen lämnade Stanislav frivilligt armen och jobbade på ett forskningsinstitut tills han pensionerade sig efter sin frus död.
Stanislav levde ett anonymt och stillsamt liv tills han dog 77 år gammal, därför är det få som känner till vad han faktiskt har gjort för mänskligheten.
Här kan du se en video om Stanislavs modiga beslut:
Dela historien med dina vänner på Facebook för att hylla denna bortglömda hjälte!
