Bara fem veckor före sin död skrev författaren Henning Mankell under sitt testamente. I det hade han tydliga önskemål för hur hans arv skulle fördelas.
”l hela mitt liv har ett sunt förnuft och en grundläggande generositet präglat mina handlingar. l den andan förutsätter jag att ni också löser eventuella problem som uppstår”, skrev Mankell.
Författaren och dramatikern Henning Mankell räknas som en av Sveriges mest lästa och uppskattade författare. Han föddes den 3 februari 1948 i Stockholm, men växte upp i Härjedalen tillsammans med sin far.
Mankell är mest känd för sin deckarserie om poliskommissarie Kurt Wallander. Den första boken gavs ut 1991 och serien kom att omfatta totalt tolv böcker, vilka senare blev både tv-serier och filmer.
Under sin karriär skrev Mankell ett 40-tal romaner och pjäser. Hans böcker har sålt i omkring 40 miljoner exemplar och översatts till fler än 40 språk. Därmed räknas han som en av Sveriges mest framgångsrika och populära författare.
Men författarkarriären började långt innan Wallander gjorde entré. Redan 18 år före den första Wallander-boken debuterade Mankell som romanförfattare med Bergsprängaren.
Mankells samhällsengagemang
Redan i unga år engagerade sig Henning Mankell i den vänsterradikala 68-rörelsen. Han protesterade mot både Vietnamkriget och apartheidregimen i Sydafrika. År 2010 greps han dessutom av en israelisk insatsstyrka i samband med Palestina-aktionen ”Ship to Gaza”.
Det starka samhällsengagemanget genomsyrade hela hans författarskap – från den första boken till den allra sista.
Men år 2014 förändrades livet plötsligt. Henning Mankell hade drabbats av cancer. Diagnosen kom oväntat i samband med en undersökning av smärtor i nacken.
I en av sina sista större intervjuer med Göteborgs-Posten, där han tidigare själv berättat om sin cancersjukdom, beskrev han hur han först trodde att besvären handlade om nackspärr. Läkarna misstänkte att det kunde röra sig om ett diskbråck i nacken, men röntgen visade i stället en stor cancermetastas.
– Det var som att falla ner i en brunn. Det tog tre veckor att klättra upp igen och bestämma mig för att jag är starkare än sjukdomen. Det var så jag var tvungen att hantera det, sa han till tidningen.
I samma intervju berättade Mankell att han inte ansåg att det västerländska sättet att se på döden var särskilt sunt. Genom sina många år i Maputo i Moçambique hade han fått ta del av det afrikanska synsättet på döden, något som hjälpte honom att acceptera sin sjukdom.
– Jag redde ut mitt förhållande till döden under alla mina år i Afrika. Det gör mig stark. Jag vet ju att förr eller senare kommer den här sjukdomen att ta kål på mig, men det kan dröja tio år. Eller fem år. Det kan också dröja min tid ut, sa han till GP.
Henning Mankells arv
Den 31 augusti, fem veckor innan dödsdagen, skrev Henning Mankell sitt testamente.
I bouppteckningen framgår att han hade tillgångar värderade till 137 miljoner kronor. Huvuddelen av pengarna finns i hans två helägda aktiebolag: Palco Media och Yellow Horse.
Mankells önskan är att hans litterära arv ska förvaltas av änkan Eva Bergman, Ingmar Bergmans dotter, och vännen och förläggaren Dan Israel, skriver Expressen.
Han nämner också släktingar, kolleger, vänner och organisationer i testamentet.
Bland andra: Hans stipendiefond vid Svenska Dramatikerförbundet, som ska få två miljoner. Norges Dramatikerförbund, som ska få en stipendiebostad i Sandøy. Änkan Eva Bergman som bland annat får fastigheterna på Särö. Hans son Jon Mankell som bland annat får ärva huset i franska Antibes.
De pengar som sedan finns kvar när fastigheter och pengar fördelats, ville Mankell använda för att skapa en stiftelse.
”Stiftelsen skall ha till ändamål att ekonomiskt stödja olika humanitära projekt och arbeten i ett globalt perspektiv. Stiftelsens styrelse skall förslagsvis fatta beslut om mottagare och storlek på belopp en gång per år”, skriver Mankell i testamentet.
Henning Mankell hade en hemlig begravning
Henning Mankell begravdes den 11 november 2015 i Göteborg. Änkan Eva Bergman hade valt att hålla begravningen endast för de anhöriga och speciellt inbjudna vänner. Begravningen var inte utanonnserad.
På plats fanns vänner som Ulla Skoog, Sven Wollter, Tomas von Brömssen, Lena Endre Hobert och Krister Henriksson.
– Det var fint och sorgligt, berättade Ulla Skoog för Expressen.
Begravningsceremonin inleddes med psalmen ”Sorgen och Glädjen”. Därefter hölls tal som följdes av Paul McCartneys låt ”Blackbird”.
LÄS MER:
