När vi välkomnar barn i världen lovar vi ofta att ge dem solen och månen.
Men allt eftersom kostnaderna skenar, ansvaret växer och barnet utvecklas blir det svårare och svårare att ha råd med nya leksaker, resor och kläder.
Fembarnsmamman Cassandra Lane känner till den här verkligheten bättre än de flesta andra.
Hon har länge haft svårt att få ekonomin att gå ihop, även om hon gör allt för att dra ned på kostnaderna och knappast lever över sina tillgångar.
Tyvärr blir detta också väldigt synligt i en värld där prylar ger status och pengar betyder allt.
Men oavsett hur ont om pengar Cassandra och hennes familj hade, visste mamman att kärleken till hennes barn var det viktigaste som hon någonsin skulle kunna ge dem.
Ibland är det dock svårt att hålla ihop och stå stark när alla runtomkring verkar leva drömliv, med stora hus, fina bilar och mycket pengar.
Även om Cassandra är trygg i sin mammaroll bröt hon fullständigt ihop en eftermiddag när hon pratade med sin son Zeke.
Zeke väntade på att få ta nya bilder till skolkatalogen och Cassandra delade deras känslomässiga konversation, på Facebook-sidan Love What Matters.
Hon skrev:
”Tidigare i veckan skulle vi åka till skolan för att ta Zeke’s årliga årsboksbilder. På vägen lade jag märke till hans händer. Arbetarhänder. Händer som påminner väldigt mycket om min pappas skitiga arbetarhänder och händer som påminner om de Brandon hade under våra första år som gifta”.
”Jag sa till min son att han inte skulle oroa sig för det, eftersom fotografen bara skulle ta bilder av överdelen. Jag hade fel.”
”När vi satt i kön märkte jag alla ungar i sina fina jackor och med sina klassringar, och jag noterade Zekes skitiga händer. Jag började gråta. Har jag givit honom allt som en förälder ska ge sitt barn innan han blir vuxen? Han har arbetat ute i hettan, 30-40 timmar i veckan under hela sommaren. Han ville inte ha en klassring eller en skoljacka.
Han fick inte en ny bil. All jämförelse berättar för mig att jag kanske inte visade honom hur mycket jag älskar honom, eftersom jag inte haft råd med att ge om honom alla dessa saker. Jag satt där och fick väldigt dåligt samvete för hur vi låtit vår son växa upp.
Jag har reflekterat de senaste dagarna och gråtit väldigt mycket, ärligt talat. Jag bad om ursäkt till Zeke men han bara skrattade åt mig. Han sa, ”Varför är du ledsen? Eftersom du har lärt mig att arbetat hårt för saker jag vill ha? Eftersom jag vet värdet av en dollar? För att jag inte kommer att tro att jag förtjänar att ha allt jag vill ha?”
Och min syster påminde mig om att de bästa sakerna i livet inte är saker, utan relationer. Eventuella brister i min föräldraskap får högre makter döma mig för. Så till alla mammor, om du kämpar med att hela tiden jämföra dig med andra föräldrar, tänk på att dina barn gåvor från Gud och att han ville att du skulle vara deras mamma. Inte någon annan.
Jag är bortom stolt över Zeke, som har åkt med sin bror idag och köpt en kanot idag för sina pengar, i en bil som han fixat med sina egna händer och som han köpt för egna pengar. Bensinen betalar han själv också. Jag är inte redo att släppa Zeke helt och låta han vara vuxen, men han är på god väg”.
Att känna skam eller få dåligt samvete för att du inte kan ge sina barn den senaste telefonen eller kläderna är bara hemskt. Är det verkligen den världen vi vill leva i?
Tur att det finns sunda och underbara familjer som ser förbi detta!
I stället för att vara upprörd över vad han inte hade, är Zeke glad över att ha en familj som lärde honom att få saker kommer gratis i livet.
Och helt ärligt! Det finns inget tufft eller imponerande med att vara ett barn hela livet och aldrig behöva klara sig själv!
