När Arbetsmiljöverket gjorde inspektioner prickades tre av fyra arbetsplatser inom sjukvården. Värst var det på akutsjukhusen.
”Bristerna är välkända, men problemen får fortsätta år efter år”, skriver Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, på Dagens Nyheters debattsida.
Nästan 450 arbetsplatser inom sjukvården inspekterades av Arbetsmiljöverket mellan 2022 och 2024. 73 procent av arbetsplatserna fick krav på åtgärder. På akutsjukhusen levde 80 procent av vårdavdelningarna inte upp till arbetsmiljölagens krav.
”Den mest genomgående bristen handlar om ohälsosam arbetsbelastning – en obalans mellan krav och resurser – som sedan länge präglar sjukvården. Kunskap, riskbedömningar och effektiva åtgärder för organisatoriska arbetsmiljörisker brister eller saknas helt”, skriver Lars Lööw.
Krisen inom vården
Problemet, enligt Lars Lööw, ligger inte på enskilda chefer eller medarbetare, utan är strukturellt. Det finns också en jämställdhetsfaktor, då sjukvården är en kvinnodominerad sektor.
”De risker som flest kvinnor exponeras för, som hög arbetsbelastning med stress och bristande återhämtning som konsekvens, är också de risker som ger störst utslag i statistiken över anmälda arbetssjukdomar”, skriver Lars Lööw.
Han föreslår förändringar på tre nivåer:
De högsta ledningarna inom vården ”måste ta ansvar för att arbetsmiljön blir en central del av den strategiska styrningen”. Vidare måste arbetsgivaren ”säkerställa att chefer har rätt befogenheter, tid och kunskap”. Och organisationerna ”måste systematiskt analysera sina egna hinder”, för att därefter arbeta bort dessa.