Ibland vill du bita ditt barn och det är faktiskt bra. Vetenskapliga bevis kan nu förklara varför det här är helt normalt.

Har du någon gång beundrat ditt söta lilla barn och helt plötsligt känt en oåterkallelig lust att bita det? Eller kanske har det hänt dig med en hundvalp?

Det har hänt många! Nu visar det sig att några smarta forskare har hittat nyckeln bakom ett annat beteende som verkar ologiskt.
Att man ”gråter av lycka”.
Ni vet i slutet av den där fina filmen, eller när någonting är helt fantastiskt bra som ett bröllop eller att ett barn föds.
Ny forskning tyder på att kroppen försöker kompensera den där enormt starka känslan man fått.

”Det här verkar hända för människor som är överväldigade av starka positiva känslor. De som gråter då verkar kunna återhämta sig bättre från dessa starka känslor”, säger Oriana Aragon vid Yales Universitet.

Men det finns fler exempel. När vuxna ibland leker med små söta barn så kan de ofta inte motstå att klämma på dem och kanske bita lite eller morra och nafsa på dem. Men det är förstås ingen som vill skada dem, så varför gör man så här?

Det finns ett bra ord också. Sötaggression. Eller dimorphous expressions.

I en studie visade forskarna upp olika bäbisar där dessa kategoriseras och bedöms utifrån hur runda ansikten och runda ögon de har (se där, nu har bäbisar skönhetsideal också…).
Bäbisar med runda ögon och ansikten skapar mer överväldigande och positiva känslor hos vuxna. Det visade sig att vuxna kände en starkare känsla av att vilja ta hand om dem och skydda dem. Men de berättade också att de fick mer aggressioner och sa att de ville nypa barnen i kinderna och ”äta dem”.

”Dessa nya upptäckter börjar förklara vissa saker vi människor gör men aldrig förstått”, säger Aragon och förhoppningsvis kan det förutom att det får dig att känna dig normal göra massor med gott.
”Dessa insikter ökar vår förståelse för hur människor uttrycker och kontrollerar sina känslor vilket är enormt viktigt i att förstå psykisk och fysisk ohälsa men också hur folk arbetar ihop på jobbet och påverkas i kärleksrelationer till varandra”, säger Aragon.
Studien publiceras i psychological science.