Oskarshamnspolisen Martin Ståhl la ut ett rörande inlägg om mobbning på Polisen Oskarshamns Facebook förra veckan. Nu har inlägget delats och gillats över 60 000 gånger. Jag förstår verkligen varför.
Mobbning är något av det vidrigaste som finns. Ändå förekommer det varje dag. Tusentals barn går till skolan med en stor klump i magen och ibland är mobbningen så allvarlig så att det utsatta barnet funderar på om det ens är värt att leva längre.
Martins historia berörde mig oerhört mycket, och jag tycker att alla ska ta sig tid att läsa den. Den handlar om 13-åriga Måns som blir mobbad av sina klasskamrater. En dag får han en lapp där det står ”Passa dig på vägen hem!”. Måns blir rädd och låser in sig på toaletten i en halvtimme efter skolan. Sedan tar han en omväg hemåt. Men han kommer aldrig hem.
Mobbning borde inte ens få existera. Om du någon gång ser någon blir mobbad, eller misstänker att det sker, så tveka inte att ingripa – agera direkt. En dag kanske det är försent och slutar som i Martins historia.
Så här skriver Martin i sitt inlägg:
Måns sitter redan på sin plats vid skolbänken, efter ha blivit kränkt på rasten. De andra grabbarna och tjejerna hade knuffat ner honom i en vattenpöl, kallat honom för fula saker och till sist gett honom en örfil. Måns är nu 13 år och detta har pågått i ett par år nu. Måns har inte vågat säga något, ingen har heller märkt något, inte vad Måns vet.
Då kommer suddet flygande och träffar honom i huvudet och blickarna som talar om för honom att hålla tyst. Fnittret från tjejerna i klassen när de ser att Måns får ont, gör även ont i Måns själ.
Måns tittar snabbt till i sin telefon och får se ett sms.
”Passa dig på vägen hem!” står det.
Måns får en stickande och orolig känsla i bröstet.
Bara ett par timmar kvar tänker han.
Måns får svårt att koncentrera sig resten av skoldagen då han vet att han kommer få ett helsike på vägen hem. Han kommer få springa, ta en annan väg, vara rädd och bara må så där dåligt.
Klockan ringer och skoldagen är slut. Måns springer in på toaletten och väntar där 30 min tills han vågar gå ut.
Han kollar sig noga omkring innan han tar sats och springer. Han springer en rejäl omväg hemåt…
Klockan börjar bli sent. Måns mamma börjar bli orolig.
Han brukar ju passa tider.
Kl 20.00 ringer Måns mamma polisen.
Ett eftersök och insats om försvunnen person sätts igång. Hundförare börjar gå från skolan och genomsöka där. Fyra polisbilar börjar snurra i området för att köra ledstänger. Även en helikopter kallas till insatsen.
En patrull åker hem till Måns mamma för att samla på sig mer uppgifter om Måns. Patrullen får även titta i Måns rum. De hittar en dator som de öppnar upp. Där hittar de hot, kränkningar och bilder på när Måns blivit utsatt. Bilderna är skickade från en mobil.
Patrullen hittar även anteckningar som Måns gjort. ”Jag orkar snart inte mer” ”Jag vill bara bort härifrån” Stod det på en sida bredvid hans historiebok.
Klockan närmar sig 02.00.
På insats 81 hörs då en hundförares röst.
‘”Vi har träff, jag vill ha flera patruller till platsen och en ambulans!”
Patruller anländer, ambulans kommer till platsen.
Men det är för sent.
Måns är blå/grå och märket av repet runt hans hals är röd/lila.
Måns orkade inte mer, han ville bara fly!
Patrull åker hem till Måns mamma, stämningen i patrullbilen är väldigt låg.
Tyst och stilla går patrullen fram till ytterdörren och ringer på.
Måns mamma öppnar och när hon får se poliserna bryter hon ihop, hon förstod. Måns pappa springer ner för trappan och försöker trösta sin fru.
Patrullen står tyst och avvaktande. Känslor och tankar far genom deras huvuden.
Till sist sätter de sig ner i soffan mitt emot Måns mamma och pappa.
”Vi måste tyvärr meddela att er son Måns är död. Han hittades hängd på en avlägsen plats i skogen.”
Patrullen får kämpa med sina känslor och försöka trösta så gott det går.
Insatsen släcks ner, rapporter skrivs, hjälp erbjuds till anhöriga, debriefing för inblandade poliser.
Man vad hjälper det Måns?
Mobbing är ett otyg utan dess like! Mobbing är något fult och väldigt kränkande. Mobbing kan ske i det tysta, så var uppmärksam. Tyvärr sker det både hos barn, ungdomar och vuxna.
Så här illa kan det faktiskt gå men det är inget som mobbarna tänker på, inte just då kanske.
(Måns är ett fingerat namn och finns inte med i någon sådan händelse som den här.)
Var rädd om varandra! Kämpa mot mobbing!
// Martin Ståhl
Publicerad av Newsner familj, gilla gärna
