Vid 21 års ålder blev Katie den yngsta mottagaren av en ansiktstransplantation i USA och bara den 40:e personen att genomgå operationen någonsin.
Hur hon ser ut idag är inget annat än otroligt.
Det är lätt att klaga på de små sakerna i vardagen. Kanske var morgonkaffet lite kallt, bussen försenad eller så var tv-programmet du såg i går kväll inte så bra som du hade hoppats. Det är okej att bli missnöjd med saker och ting – vi lever ju trots allt olika liv. Samtidigt är det viktigt att vi då och då stannar upp en stund och uppskattar det vi har, även om vi ännu inte har uppnått det där drömscenariot som vi kanske strävar efter att uppnå.
Från och med nu har jag bestämt mig för att tänka på Katie Stubblefield när jag känner att jag inte har energi att utföra en liten uppgift – till exempel att diska eller gå ut med soporna – eller när jag känner att jag vill klaga på livets småsaker.
När hon var 18 år försökte Katie ta sitt liv genom att skjuta sig själv i ansiktet. Mirakulöst nog överlevde hon, men förlorade sitt ansikte – och tvingades därför genomgå en ansiktstransplantation.
Katie Stubblefield sköt sig i ansiktet
Katie Stubblefield levde ett normalt liv. Hennes familj hade flyttat från Lakeland i Florida – där hon hade bott hela sitt liv – till Owensboro i Kentucky medan hon gick andra året på high school. Bara ett år senare flyttade familjen igen, den här gången till Oxford i Mississippi, och hennes föräldrar började undervisa på en lokal kristen skola.
Katie var ”orädd” och ”jätterolig”, har hennes äldre syster Olivia sagt enligt National Geographic. Hon hade ett stort sinne för humor och hjälpte alltid folk. Men när Katie blev äldre märkte Olivia att något förändrades.
”Hon ville bli bäst i alla de här sporterna som hon aldrig ens hade provat på tidigare”, säger Olivia. ”Hon ville vara bäst i skolan, hon pluggade i timmar, hela tiden.”
Katie gick i samma skola som hennes föräldrar jobbade på och det dröjde inte länge förrän den unga flickan fann kärleken i en klasskamrat. De två började snart diskutera möjligheten att gifta sig – enligt Katies syster Olivia var deras relation mycket seriös.
Men under sitt sista år skulle Katies liv förändras för alltid. Då hade hon redan haft kroniska mag-tarmbesvär och genomgått en operation. Dessutom hade hon opererat bort blindtarmen ett år tidigare, vilket ledde till komplikationer och att hon fick ta bort gallblåsan. Samtidigt var situationen inom familjen långt ifrån idealisk. Katies föräldrar hade båda fått sparken från sina jobb på skolan.
Den 25 mars 2014, när Katie hade fyllt 18 år, hittade hon sms från en annan tjej i sin pojkväns telefon. Hon konfronterade honom med det, och det slutade med att han gjorde slut med henne.
Försökte ta sitt eget liv
Med krossat hjärta bestämde sig Katie i det ögonblicket för att hon inte ville leva längre. Hon körde till sin brors hus och var märkbart upprörd när hon kom fram.
”Jag sa: ’Vad gör du hemma från skolan?’” förklarade Robert Stubblefield. ”Så jag ringde mina föräldrar och sa: ’Hej, bara så att du vet, hon är hemma hos mig just nu.’”
Katies mamma Alesia anlände till Roberts hus och planerade att trösta sin dotter. Katie sa dock att hon inte ville prata, så Robert och Alesia gick ut för att diskutera vad som hade hänt. Då hörde de plötsligt vad som lät som en dörr som smällde igen. Alesia och Robert sprang in och upptäckte att badrumsdörren var stängd och låst.
”Jag försökte öppna dörren”, minns Alesia.
”Jag sa: ’Katie?’ Och ingenting. Och sedan sa jag: ’Katie.’ Jag sa: ’Är du okej?’ Och ungefär tredje gången jag sa ’Katie’, då började mitt hjärta att klappa.”
”Vid den tidpunkten kände jag krutlukt eftersom det uppenbarligen var inomhus och man kan känna lukten av det”, tillade hennes bror Robert. ”Och jag visste precis då vad som hade hänt.”
Katie hade skjutit sig själv i ansiktet. Familjen och räddningspersonalen befarade först det värsta: att Kate var död, eller åtminstone bortom all räddning. Det visade sig dock att hoppet fanns kvar. Katie hade fortfarande en puls och mirakulöst nog kunde hon fortfarande tala. Hon fördes snabbt till akuten.”När hon var på akuten … sa hon: ’Säg till min mamma och pappa att jag älskar henne – älskar dem. Jag är ledsen’”, sa hennes far till ABC. ”Det krävde mycket styrka.”
Genomgick en ansiktstransplantation
Katie hade förlorat delar av pannan, näsan, bihålorna och större delen av munnen utom läpparnas hörn. Benen som utgjorde käken och framsidan av ansiktet var också borta. Hennes ögon fanns kvar, men de var allvarligt skadade.
Läkarna visste inte om Katie skulle klara sig, men började rekonstruera hennes vanställda ansikte. Under den första natten på sjukhuset berättade läkarna för Katies familj att hennes bästa chans att leva något så när ett normalt liv var en ansiktstransplantation.
”Han sa: ’Det här är det värsta sår jag någonsin har sett, och jag tror att det enda som kan ge henne något slags liv igen är en ansiktstransplantation’”, säger Stubblefield. ”Det var första gången vi hörde den termen.”
Katie minns ingenting från den dag då hon förlorade sitt ansikte. Faktum är att hon säger att hon inte minns mycket alls från hela det året. Precis som sina familjemedlemmar blev hon dock förbluffad över det faktum att det var möjligt att få en ansiktstransplantation.
”Jag hade ingen aning om vad en ansiktstransplantation var”, säger Katie. ”När mina föräldrar hjälpte till att förklara allt för mig blev jag väldigt glad över att få ett ansikte igen och över att kunna fungera igen.”
Så gick det sen för Katie Stubblefield
Hennes föräldrar tvingades berätta vad som hade hänt och Katie blev chockad.
”Jag hade aldrig tänkt tanken att göra det förut, så när jag fick höra det visste jag inte hur jag skulle hantera det”, minns hon. ”Jag kände mig så skyldig för att jag hade utsatt min familj för sådan smärta, jag mådde fruktansvärt dåligt.”
Katie lades in på sjukhus i Oxford, Mississippi, och flögs sedan till ett sjukhus i Memphis, Tennessee. Hennes återhämtning skulle ta lång tid och hon sattes upp på en väntelista för en donator.
Efter ett år hittades en donator. Adrea Schneider hade gått bort vid 31 års ålder och hennes familj gick med på att donera. Katie flyttades till Cleveland Clinic i Ohio, där hon skulle genomgå sin ansiktstransplantation.
31 timmar lång operation
Enligt kliniken innebar Katies ingrepp att skalp, panna, övre och nedre ögonlock, ögonhålor, näsa, övre kinder, överkäke och halva underkäken, överkäkens tänder, underkäkens tänder, delar av ansiktsnerverna, musklerna och huden transplanterades – i praktiken ersattes hela hennes ansiktsvävnad.
Den 4 maj 2017 inledde 11 kirurger och flera specialister – med viss hjälp av virtual reality – den omfattande operationen. Det tog 31 timmar – men det var en stor framgång.
”Att nå denna punkt av återhämtning har ofta varit en svår väg att resa, men jag är tacksam för att det har funnits en väg – och Cleveland Clinic har varit fordonet för att hjälpa mig att driva mig längs”, sa Katie strax efter operationen.
”Jag är för evigt tacksam för den vård som detta sjukhus har gett mig och fortsätter att erbjuda på min resa av återhämtning och läkning. Att kalla mina kirurger, läkare, sjuksköterskor och vårdgivare för ’världsklass’ vore en underdrift. Och till min donator och hennes familj – ord kan inte uttrycka den uppskattning jag känner för denna otroliga gåva. Med ett tacksamt hjärta säger jag ’tack’ till alla som har gjort detta möjligt för mig.”
Katie hade fortfarande en lång resa framför sig efter operationen. Hennes föräldrar blev hennes vårdpersonal, redo att hjälpa till 24 timmar om dygnet, och hon hade en lista på dagliga mediciner som var två och en halv sida lång.
Hon gick på sjukgymnastik två gånger i veckan, arbetade med en personlig tränare två gånger i veckan och hade arbetsterapi en gång i veckan. Dessutom hade Katie lektioner i punktskrift två eller tre gånger i veckan och talterapi fyra gånger i veckan. Det var särskilt svårt för Katie att tala. Efter transplantationen hade hon donatorns mun, och endast den övre gommen och den mjuka övre gommen fanns kvar.
Katie Stubblefield ansiktstransplantationen
Hennes föräldrar hjälpte till genom att tolka vad hon sa, men ibland hade även de svårt att höra vad hon sa. Hon hade nu en stark, nasal röst på grund av sina problem med gommen. Katie beskrev sin röst som ”som en groda”.
Men trots att hon hade många berg att bestiga visste Katie att hon hade tur som levde. Fjorton månader efter ansiktstransplantationen hade Katies läkare genomfört tre större revisionsoperationer. Dessa syftade också till att göra hennes ansikte smalare, minska ärrbildningen och förbättra ögonlocken.
”Jag kan röra vid mitt ansikte nu och det känns fantastiskt”, säger Katie till CNN.
”Man tar det för givet, de olika komponenterna i våra ansikten – ben, vävnad, muskler, allt – men när det är borta inser man det stora behovet. När man sedan får en transplantation är man så tacksam.”
Katie planerar att gå på college online för att eventuellt kunna göra karriär inom rådgivning och motiverande tal. Mycket passande, med tanke på att hon är en person som verkligen vände sitt liv – och som nu är en inspiration för många över hela världen.
LÄS MER
- Mike McKinsey var död i 45 minuter – det här såg han
- Adriana Iliescu blev känd som landets äldsta mamma