Från fettförbränning till självläkning – men också risker. Det här händer i din kropp timme för timme när du slutar äta.
Fasta har blivit allt mer populärt – både av religiösa skäl och som en hälsotrend. Men vad händer egentligen i kroppen när du slutar äta i 36 timmar? En ny video från YouTube visar förändringarna – timme för timme. Och effekterna är mer dramatiska än många tror.
– Fasta kan hjälpa till att reglera blodsockret och förbättra insulinkänsligheten, men det måste göras på ett säkert sätt, säger experter vid Medical News Today.
Men forskare är inte helt eniga om fasta verkligen är så bra för kroppen som vissa påstår.
Så påverkas kroppen timme för timme
Efter 4 timmar: Kroppen avslutar matsmältningen och går in i vad som kallas en katabol fas. Då börjar kroppen bryta ner lagrade näringsämnen för att få energi.
– Det här stadiet kännetecknas av nedbrytning av större molekyler till mindre, för att driva kroppens celler, förklarar Dr. Kiltz i videon.
Efter 8 timmar: Blodsockret börjar sjunka. Kroppen börjar nu använda lagrat glykogen i levern och musklerna som energikälla.
Efter 12 timmar: Glukoslagren är slut – och kroppen ställer om. Levern börjar bryta ner fett till ketoner – och kroppen går in i så kallad metabol switch, vilket ofta är startpunkten för viktnedgång.
Efter 16 timmar: Nu aktiveras autofagi – en process där cellerna städar bort skadade delar och återvinner det som kan användas.
Efter 24 timmar: Kroppen går in i ett tillstånd av djupare reparation. Inflammationen i kroppen minskar och insulinkänsligheten förbättras.
Efter 30 timmar: Tillväxthormonerna ökar – vilket hjälper kroppen att bevara muskler och samtidigt bränna fett.
Efter 36 timmar: Du når maximal autofagi. Kroppen börjar nu regenerera vävnader och ämnesomsättningen får en skjuts.
Risker med att fasta
Många upplever ökad mental klarhet, viktminskning och bättre blodsockervärden efter fasta – men alla effekter är inte vetenskapligt bevisade.
– Det finns många föreslagna fördelar med att driva kroppen på fett, men mycket av forskningen är inte bekräftad i studier på människor, säger James Betts, professor i metabol fysiologi, till Medical News Today.
Dessutom kan fasta leda till biverkningar som gallsten, förstoppning, irritation, lågt humör och kraftiga hungerkänslor, enligt en rapport från News In Health.
Fasta i Sverige – tänk på det här
Om du funderar på att testa fasta – särskilt längre än 16–24 timmar – bör du alltid rådfråga läkare. Effekterna varierar från person till person, och fasta rekommenderas inte för barn, gravida, personer med ätstörningar eller vissa medicinska tillstånd.
I Sverige förekommer fasta främst i hälsosyfte, men också inom vissa religiösa traditioner som ramadan. Det är också vanligt att svenskar testar intermittent fasta (till exempel 16:8), snarare än längre perioder utan mat.