Sara Danius, gick bort i cancer, bara 57 år gammal. Inför hennes begravning i storkyrkan hade hennes familj en alldeles särskild önskning.
I mars 2014 upptäckte Sara Danius en förhårdnad i bröstet. Under de följande fem åren, som skulle bli hennes sista, satte hon sina djupaste avtryck i Sveriges historia och inom feminismen.
Den 12 oktober avled Sara Danius, 57 år gammal. Efter Saras död startades en minnesfond i hennes namn som familjen önskade bidrag till.
Sara Danius och svenska Akademien
Sara Danius var författare och tidigare ständig sekreterare för Svenska Akademien. Det kanske inte låter så storslaget i sig. Men faktum är att män hade innehaft posten i Svenska Akademien i hela 230 år, och Sara bröt den trenden. Akademien valde in henne bland de aderton 2013 och gav henne stol nummer sju. År 2015 valde ledamöterna henne till ständig sekreterare.
Men hon hann bara sitta på posten i tre år. I sitt sommarprat berättade hon hur flera av de manliga ledamöterna behandlade henne. Konflikten uppstod eftersom hon ville hantera de trakasserier och den tystnadskultur som uppdagades i akademien under #MeToo.
Hon tillsatte till exempel en utredning som på ett transparent sätt skulle visa hur akademien hade brustit. När utredningen presenterade sitt resultat ansåg hon att ledamoten Katarina Frostenson, gift med den våldtäktsdömde Jean-Claude Arnault, borde lämna akademien på grund av jäv och brott mot tystnadsplikten. Men flera av akademiens ledamöter motsatte sig hennes linje. Horace Engdahl ledde motståndet och krävde senare även hennes avgång.
Där upphörde Danius ha ansvaret för frågan, och på den feministiska galan Årets Selma 2019 stod hon rakryggad och kommenterade saken sylvasst:
”Jag behöver inte städa upp i detta som alla mina föregångare, som råkar vara män, har fått oss att hamna i under ett tjugotal år. Städa upp kan de göra själva.”
Knytblusen som symbol
Men det var inte bara hennes ställningstaganden som skapade rubriker. Sara Danius syntes ofta i knytblus och rött läppstift. När Sara Danius avgick som ständig sekreterare iklädd en knytblus samlades tusentals människor utanför Svenska Akademiens lokaler och genomförde en knytblusmanifestation.
En av arrangörerna till knytblusmanifestationen var kriminologen Nina Rung, och hon förklarade hur Sara Danius knytblus hade blivit en symbol för förflyttningen av fokus när det kommer till kvinnor och sexuella trakasserier.
– Det som från början handlade om 18 kvinnors berättelser om sexuella övergrepp handlar nu istället om Sara Danius förmåga att leda Akademien, sa hon då till SVT.
Sara Danius sista tid
Det var i mars 2014 som Sara Danius upptäckte en förhårdnad i bröstet som visade sig vara en tre centimeter stor tumör. Den hade utvecklats på mindre än ett halvår.
– Jag blev förtvivlad. Det första jag tänkte var att jag inte skulle få se min son växa upp, tankar som gjorde fasansfullt ont, säger Sara Danius i programmet.
Sara fick stryka precis allt i kalender och ersätta det med cellprover, skelettröntgen, skiktröntgen, ultraljud, läkartider, operation. Hon bestämde sig för att vara en ”lydig patient” och för att vara stark.
I programmet ifrågasatte hon också språkbruket runt sjukdomen, som att många säger att patienter måste ”kämpa mot cancern” när det i själva verket handlar om att underkasta sig en behandling.
Efter den tuffa behandlingen repade hon sig. Men cancern kom tillbaka, denna gång med full kraft. År 2016 berättade Sara Danius i tv-programmet Skavlan på Sveriges Television att hennes sjukdom hade kommit tillbaka och att läkarna hade opererat henne ytterligare gånger.
– Jag behandlas mot den sjukdomen hela tiden för att den inte ska komma tillbaka.
Familjens önskan i dödsannonsen
Efter fem år med sjukdomen dog Sara in i sömnen, omgiven av sin familj.
”Familjen sörjer djupt hennes bortgång och ser tillbaka på hennes liv med stor tacksamhet, stolthet och glädje”, skrev systern Isadora Cugler till Aftonbladet strax därpå.
Några dagar senare fick Sara sin dödsannons publicerad i tidningen. I den stod att läsa:
”Min Mamma, vår älskade Sara Danius har i stillhet somnat in och lämnat oss i oändlig sorg och saknad”.
I annonsen skrev familjen också att de önskade att pengar nu sätts in på Saras minnesfond.
”I stället för blommor, tänk gärna på Sara Danius minnesfond för kvinnliga efterföljare inom essäistik och kritik”, skrev dem i dödsannonsen.
Sara Danius begravning
Några veckor efter sin död blev Sara begraven i en vit kista i Slottskyrkan i Gamla stan, Stockholm. Ceremonin inledde man klockan 13 med Chopins sorgmarsch och officiant var ärkebiskop Antje Jackelén, efter Saras önskemål.
Kistan var nästintill täckt av blommor och intill henne satt hennes stora familj. Mamma Anna Wahlgren, alla syskon och syskonbarn. Men framförallt hennes då 19-årige son Leo, vilket Aftonbladet rapporterade om.
– En sista gång är vi samlade med Sara kroppsligen i vår mitt. Än en gång är det högtid, skönhet och stil kring henne, sade ärkebiskopen Antje Jackelén.
Men det var långt ifrån bara familj på begravningen. Kyrkan var fylld till bredden av kända och okända som ville ta farväl av henne. En efter en gick de fram för att lägga blommor på hennes kista till tonerna av ”Ave Maria” och andra klassiska stycken.
LÄS MER:
