Varje dag kommer ett 70-tal äldre personer till Stockholms Stadsmissions enhet St Paul vid Mariatorget för att äta mat.
De har gemensamt att de är fattiga, men det är inte den största anledningen till varför de är där. Många av dem har svårt att tackla ensamheten som drabbat dem med tiden.
I Newsners artikelserie ”Du gamla, Du fria?” berättar Jonas Wihlstrand, socialchef på Stadsmissionen i Stockholm, om varför så många äldre som haft ett drägligt liv, hamnar hos dem.
Stockholms stadsmission har som mål att hjälpa människor som är antingen socialt eller ekonomiskt utsatta och behöver stöd eller omsorg. Jonas Wihlstrand, som arbetar som socialchef för Stockholm Stadsmission, berättar att de ser tydliga mönster bland St Pauls regelbundna äldre besökare, och det är inte hemlöshet.
– Vi ser att de är fattiga och har många problem, men det är inte det som gör att de kommer till oss, det är ensamheten.
Jonas berättar att det är cirka 70 människor i pensionsålder som kommer till St Paul dagligen. Några är där att få råd och stöd, men de flesta för att de är ensamma och inte har något skyddsnät.
”Människor som blivit sjuka och inte har resurser kommer till oss”
Många av de äldre svenskar som är i behov av Stadsmissionens hjälp är personer som fått sluta arbeta innan pensionsåldern.
– Vi ser många som fått sluta arbeta tidigare på grund av lång sjukdom bakom sig, och de har inte de här resurserna som många har. De har blivit ensamma av olika anledningar. Det sociala skyddsnätet betyder jättemycket, säger Jonas Wihlstrand.
Jonas återgår till ämnet om ensamhet. Han menar att många tar sig ur kriser – exempelvis ekonomiska, med hjälp av sitt sociala kapital. De som är ensamma har ingen hjälp, menar Jonas.
Samhället måste se ensamhet som en folksjukdom
Han tycker att ensamhet bland äldre är en stor anledning till varför många inte tar sig ur utsatta situationer. Därför arbetar Stadsmissionen för att hjälpa dessa människor.
– Man måste se ensamhet som en folksjukdom, som ofta skapar stor psykisk ohälsa. Välfärden idag är också till stor del professionaliserad utifrån varje profession, vilket riskerar att människor skjutsas runt och hamnar i kläm, säger Jonas och fortsätter:
– Jag brukar säga så här, läkare är jätteduktiga på att ställa en diagnos när du behöver medicin eller när du behöver vård, socialtjänsten är duktiga på att utreda de allmänna försäkringsmöjligheterna. Problemet är att de inte pratar med varandra, säger Jonas.
Jonas menar att samhällets professionalisering är en stor anledning till varför många äldre faller emellan stolarna. Han ser gärna en förändring i form av att socialtjänst och statliga verksamheter blir mer mänskliga i sina bedömningar.
Har du en berättelse du vill dela med dig av eller en nyhet du tycker att vi borde skriva om? Tipsa oss på [email protected]
