I ett genombrott har forskare identifierat 10 specifika ”markörer” i blodet som skiljer hundraåringar från dem som dör tidigare, vilket gör att de kan förutsäga vem som har störst sannolikhet att bli 100 år.
Hundraåringar, som en gång betraktades som medicinska underverk, är inte längre lika sällsynta som de en gång var. Faktum är att personer som är 100+ år nu utgör den snabbast växande åldersgruppen globalt. Detta med ett antal som ungefär fördubblats varje årtionde sedan 1970-talet.
Denna anmärkningsvärda trend återspeglar inte bara framsteg inom hälso- och sjukvård och livskvalitet. Den driver också forskare att utforska vad som händer inuti kroppen hos dem som lever längst. Särskilt på mikroskopisk nivå i blod och biologi. Och en banbrytande långtidsstudie från Sverige kan ha svaren.
Spårade 100-åringar i årtionden
Forskarna analyserade 44 637 personer från Stockholms län med hjälp av data från en massiv befolkningsbaserad resurs av kliniska laboratorieresultat. Deltagarna, som alla var födda mellan 1893 och 1920 (i åldrarna 64 till 99 år), genomgick rutinmässiga blodprov mellan 1985 och 1996. Sedan kom den långa väntan. Deltagarna följdes i upp till 35 år med hjälp av nationella register som registrerade sjukdomar, dödsfall och bosättningsstatus.
Av dessa personer uppnådde 1 224 en ålder av 100 år, varav 84,6 procent var kvinnor – vilket överensstämmer med kända könsskillnader i livslängd. Men forskarna var inte bara intresserade av utfall. De ville veta om blodmarkörer, som tagits decennier tidigare, avslöjar vem som så småningom kommer att leva längst. Det visade sig att ja – åtminstone till viss del.
Extrema värden
Forskarna tittade på 12 rutinmässiga blodmarkörer. Dessa inkluderade:
- Glukos och totalkolesterol för metabolisk hälsa
- Kreatinin för njurfunktion
- Leverenzymer som gamma-glutamyltransferas (GGT), alkaliskt fosfatas (ALP) och laktatdehydrogenas (LD)
- Järnmarkörer och urinsyra, som ofta förknippas med inflammation
- Albumin, som signalerar näringsstatus
Deras slutsatser var tydliga: extrema värden – antingen för höga eller för låga – minskade oddsen för att nå 100 år.
Viktiga resultat
”Vi fann att de som klarade sig till sin hundraårsdag på det hela taget tenderade att ha lägre nivåer av glukos, kreatinin och urinsyra från 60-årsåldern och framåt”, skriver forskaren Karin Modig i en artikel i Live Science. ”Till exempel var det väldigt få av hundraåringarna som hade en glukosnivå över 6,5 tidigare i livet, eller en kreatininnivå över 125.”
Resultaten visade att lägre nivåer av glukos, kreatinin, urinsyra, ASAT, GGT, ALP, TIBC (total järnuppbyggnadskapacitet) och LD var förknippade med en större sannolikhet att bli hundraåring. Och de med mycket låga nivåer av totalkolesterol eller järn ”hade en lägre chans att bli 100 år jämfört med dem med högre nivåer”.
Balanserad syn på kolesterol och järn
Ett av de mest spännande inslagen var nyanserna kring kolesterol.
”Vi fann att en högre total kolesterolnivå var förknippad med en högre chans att bli hundraåring, vilket står i kontrast till kliniska riktlinjer avseende kolesterolnivåer men är i linje med tidigare studier som visar att högt kolesterol generellt är gynnsamt för dödligheten i mycket hög ålder”, rapporterar studien.
På samma sätt var mycket låga järnnivåer förknippade med lägre odds för att nå 100 år – vilket pekar på vikten av att upprätthålla balanserade, inte extrema, laboratorievärden.
Gener och livsstil
Enligt Modig tyder resultaten ”på en potentiell koppling mellan metabol hälsa, kost och exceptionell livslängd”.
”Studien tillåter dock inte några slutsatser om vilka livsstilsfaktorer eller gener som är ansvariga för biomarkörvärdena. Det är dock rimligt att tro att faktorer som kost och alkoholintag spelar en roll. Att hålla koll på sina njur- och levervärden, liksom på glukos och urinsyra när man blir äldre, är nog ingen dum idé”, förklarar hon.
”Med det sagt spelar slumpen förmodligen en roll när det gäller att nå en exceptionell ålder. Men det faktum att skillnader i biomarkörer kunde observeras långt före döden tyder på att gener och livsstil också kan spela en roll”, tillade Modig.
Vad detta betyder för dig
Detta är inte en uppmaning att jaga perfektion i dina labbresultat. Det är en påminnelse om att det kan vara mer fördelaktigt för den långsiktiga hälsan att hålla sig inom hälsosamma medelvärden än att försöka pressa vissa siffror till lägsta möjliga nivå.
Att upprätthålla normalt blodsocker, stödja njur- och leverfunktionen och undvika både näringsbrist och överbelastning kan bidra till att oddsen tippar över till din fördel. Prata med din läkare, följ din hälsa och fokusera på hållbara livsstilsförändringar som förbättrad kost, fysisk aktivitet och sömn.
Planerar du att ändra din livsstil så att du kan försöka nå 100? Låt oss veta vad du tycker i kommentarsfältet på Facebook!
LÄS MER
