78-åriga Ingrid fick vänta över 5 timmar på sin sjuktaxi – missade att ta sitt insulin: ”Vad är det frågan om?”

78-årig Ingrid Lindberg från Järpen fick vänta över fem timmar på sin sjuktaxi när hon besökte sjukhuset i Östersund.

Nu ryter hon ifrån.

För 25 år sedan fick Ingrid Lindberg en hjärnblödning som gjorde att hon numer sitter i rullstol. Dessutom är hon synskadad och har diabetes, något som gör att hon måste ta sitt insulin på bestämda tider.

Hennes synskada gör också att hon måste besöka sjukhuset i Östersund med täta mellanrum.

– Det är sju mil dit, så om jag ska dit behöver jag gå upp jättetidigt för att göra mig i ordning. Och det blir långa dagar, säger hon.

”Det var inte roligt”

Men här om dagen blev det längre än vanligt. Ingrid var klar på sjukhuset vid tvåtiden och fick snart höra att det inte fanns någon plats i bilen hem.

– Det var inte roligt. Men hade de sagt att jag skulle få vänta i fem timmar så hade det såklart varit hemskt, säger Ingrid till Newsner.

En släkting till Ingrid fick höra att hon satt nere på sjukhuset och kom för att göra henne sällskap.

– Men hon var tvungen att gå vid 16-tiden. Och jag tänkte att en timme klarar jag väl mig själv.

Missade att ta sitt insulin

Men Ingrid som behöver ta insulin vid fasta tider började snart känna sig märklig i kroppen.

– Jag tar ju en spruta på morgonen och en på kvällen. Och eftersom jag skulle till sjukhuset tidigt på morgonen fick jag ta den sprutan på morgonen lite tidigare. Så jag började känna mig lite konstig i huvudet där men försökte tänka att det inte var någon fara för att jag hade ätit en rejäl smörgås till lunch som jag hade packat med mig, säger hon till Newsner.

Vid 17-tiden kom mycket riktigt en chaufför in genom entrén men Ingrid tog han inte med sig.

– Han kom in och såg ut över oss som om han tittade hur det stod till. En annan man som satt och väntade ringde ett samtal och fick strax efter det åka i väg och sedan var det en kvinna som skulle till Funäsdalen som fick åka. Och det tyckte jag var galet för dit är det 22 mil och jag har bara 7, säger hon.

”Tålamodsprövande”

I vanliga fall brukar det vara en särskild entre för de som väntar på sjuktaxi, men den här dagen fick alla som skulle iväg sitta i den stora entrén och flera av de som satt där började bli trötta och kalla.

– Det drog kallt och någon sa att den frös och vi började bli trötta. När ljuset började dämpa sig ute och vi satt där då kändes det som att vi skulle bli kvar där hela natten.

Ingrid berättar att en man kom och bjöd dem på kladdkaka.

– Det kom en man som en räddande ängel och sa ”det här har jag aldrig varit med om” sedan bjöd han på kladdkaka så att man skulle klara sig. Och någon annans ledsagare gav mig vatten, säger hon.

Strax efter klockan 7 kom till slut taxin. Då hade Ingrid väntat i över fem timmar och hade ytterligare över en timme hem innan hon skulle kunna ta sin insulinspruta.

– Och det är ju inte bara det. Då ska man hem och laga mat och jag måste torka av rullstolen så det inte blir vatten på golvet, ja det blir väldigt sent för mig. Det blir mycket som tillkommer och det är mycket besvär, säger Ingrid och tillägger:

– Jag brukar alltid försöka tänka att det är elände överallt och att det finns folk som har det mycket värre än vad jag har det. Men det här var faktiskt tålamodsprövande.

Skarp kritik mot taxibolaget

Ingrid tycker att taxibolagen borde ta reda på om passagerarna har diabetes eller någon annan sjukdom i förväg hädanefter.

– Kan de ens tänka sig att folk kan ha diabetes eller någon annan sjukdom? Om det ska vara så här får de nog börja ta reda på det innan. Eller tycker de att jag ska bära med mig sprutan? Jag vill helst inte dra upp tröjan och visa magen och sticka mig offentligt. Och någon offentlig toalett vill jag heller inte göra det på, jag besöker inte ens toaletten om jag är kissnödig. Jag håller mig, säger hon och skrattar.

Nu hoppas hon att taxibolagen tar till sig kritiken och att ingen annan behöver vänta så länge på taxin någonsin igen.

– Är det för lite taxibilar och chaufförer? Eller vad är det frågan om? Får man ett löfte om att åka hem fem, då ska det vara så också, säger Ingrid.

Så här ska det inte behöva vara.

Vad tycker du om det här? Dela gärna artikeln och berätta.

Få vårt nyhetsbrev

* indicates required