Stockholm vill minska utsläppen – detta genom mer vegetarisk kost i kommunens kök. Men är vegetarisk mat det bästa för landets pensionärer? Inte om man frågar kostrådgivaren Ulrika Davidsson.
–Jag tycker inte att någon ska vara vegetarian, säger Ulrika till Newsner.
Vegetarisk mat har blivit allt vanligare i både skolor och äldreomsorg, detta av hänsyn till både hälsa och klimat. I Stockholm är det extra aktuellt, när staden snart ska klubba sitt nya matprogram är målet att utsläppen från måltiderna ska minska med 40 procent till 2030. Alla kommunala verksamheter berörs – även äldreomsorgen.
Men frågan om skolbarn och pensionärer ska äta mer vegetariskt har också väckt debatt.
– Sista måltiden i livet ska inte vara linsgryta om man inte vill det, har Andrea Hedin (M) sagt till Mitti om Stockholms nya matprogram.
Kostrådgivaren om vegetarisk kost
Enligt kostrådgivaren och författaren Ulrika Davidsson är vegetarisk mat till äldre inte någonting att föredra.
– Nej, jag är helt emot det där. Det enda som räknas är mat lagad från grunden. Om den är vegetarisk, pescetarisk, carnivore eller vanlig husmanskost – så är det viktiga att man lagar den från grunden. Det är alldeles för många vegetarianer som äter alldeles för lite protein och alldeles för mycket ultraprocessade proteinalternativ som quorn, färdigbiffar, soja och oumph. Det är fabriksmat. Så jag tycker inte att någon ska vara vegetarian, säger Ulrika till Newsner.
Ulrika menar att de som väljer en vegetarisk kost bör vara pålästa, så att de får i sig alla näringsämnen som behövs.
– Ska man vara vegetarian ska man vara duktig, så man vet att baljväxter innehåller protein. Att man har koll och äter mycket rotfrukter och grönsaker. Men frågan är ju, gör vegetarianer det? Eller äter de bara rostat bröd?, säger hon och tillägger:
– Jag har inte sett många veganer som ser hälsosamma ut. Tyvärr, jag har aldrig gjort det. Det finns många som har näringsbrist.
Nordiska näringsrekommendationer
Samtidigt vill nordiska näringsrekommendationerna (NNR) drar ner på mängden rött kött – från 500 till 350 gram i veckan. Tanken är att vi ska äta mer växtbaserat, inte bara för hälsans skull utan också för planetens. Fokus ligger på grönsaker, frukt, fullkorn, fisk och nötter, medan vi ska dra ner på socker, salt och alkohol. Rött kött ska dessutom helst inte ersättas med kyckling, utan med växtbaserade alternativ.
Rekommendationerna bygger på aktuell forskning och uppdateras ungefär vart tionde år av experter från de nordiska och baltiska länderna.
I de så kallade Blå zonerna, där människor lever ovanligt länge och där många blir över hundra år menar man att livsstilen har en avgörande roll. Här handlar det inte om en enskild faktor, utan om fysisk aktivitet i vardagen, stark social gemenskap, låg stress, måttligt kaloriintag och en kost som till stor del är växtbaserad.
Men någon sådan forskning går inte att applicera på Sverige, menar Ulrika Davidsson.
– Det finns så mycket forskning åt olika håll. Tittar man på de människor som lever väldigt länge i ”Blå zoner” så är det mycket vegetariskt, absolut. Men det går inte att applicera den forskningen på Sverige, där vi har ett helt annat utbud. Vi har inte samma grönsaker, samma olivolja. Vi lever 2026 i Sverige. Det är inte den maten som finns i blå zonerna, säger hon till Newsner.
Om Ulrika Davidsson:
Namn: Ulrika Davidsson
Profession: Lic. kostrådgivare och författare
Ålder: 54 år
Familj: 2 barn, Ebba och Jonas och min lilla Lilly, en Cavalier King Charles Spaniel.
Bor: Stockholm och Mallorca
LÄS MER:
